Jobb, skola, dagis
Själv hade jag mitt eget lönesamtal i veckan och det kändes bra det med.
Imorgon är det fredag, dvs ledig fredag. Så skönt, då ska jag glida in i hemmarollen igen och bara mysa med Emil. Underbart! Kanske blir det en fika någonstans, beror på eftersom han direkt efter maginfluensan åkte på förkylning och hög feber, det är ju helt sanslöst det här. Ingen ände på sjukdomar här inte.
Om tre veckor skulle jag skriva, men herregud, om en vecka på måndag börjar inskolningen på dagis. Jösses vad tiden går.
Vi är så glada, han fick barnen gamla avdelning med våra "gamla" supergoa fröknar. Kan inte bli bättre. Hoppas han kommer att älska sitt dagis lika mycket som Markus och Bella gjorde. Och vi.
För hur man än vänder och vrider på det så blir ju faktiskt dagis det stället han kommer att vara näst mest på. Men han lär nog märka vår glädje när vi återförenas med våra barns gamla fröknar.
Och då borde det smitta av sig.
Och då bör han känna sig trygg. Även där. För det är det viktigaste, att dom känner tryggheten.
Mycket på en gång.
Ikväll har vi iallafall besök, som stannar minst över natten. En släkting till Jarmo och god vän till oss båda.
Han behöver lite uppmuntran, stöttning och bara vara. Snacka lite allvar med mig, koppla av med Jarmo. Dom är som bröder dom två. Ibland pratas det massor, eller så blir det helt tyst. Det behövs inga ord. Men jag är glad över att det blev som det blev där, ingen ska behöva ha det så.
Gårdagens besked däremot håller jag fortfarande på att smälta. Men det är ju inte mig det handlar om, men det handlar om dom jag bryr mig mycket om. Jag hoppas innerligt att det löser sig till det bästa bara.
Tänk om jag kunde trolla...
Vi har fått veta något väldigt tråkigt, och då menar jag med betoning på väldigt. Och ledsamt.
Hoppades först på att det skulle vara ett uruselt skämt, men dessvärre ser det inte ut så.
Jag skriver inte vad det handlar om, men jag kan iallafall skriva vad jag känner om det.
Så synd och så tragiskt. När sånt här händer brukar det alltid vara några som gottar sig i det. Men i det här fallet tror jag inte en enda person kommer att finna något att gotta sig i. Jag tror alla kommer att tycka detsamma, så oerhört tråkigt och ledsamt när det blir så här.
Och jag vet att minst en av er läser här ibland, minsta hjälp, eller i behov av att prata så finns jag här. För er båda.
Soltripp
Bär munskydd hela flygresan dit och hem. Annars lär du väl dra på dig både maginfluensa och förkylningar och jag vet inte all skit som härjar nu.
Om en kille kommer och vill bjuda dig på en drink, för sjutton tacka nej!! Han kan ha mystiska baktankar!
Börjar han däremot snacka om bananasplit och dubbelmackor, ja men visst det är ingen fara. Då är det en redig pöjk.
Skulle det dyka upp en läcker klänning i ditt synfält, kanske en ....cerise, Köp den. Blir säkert jättefin på din kära syster.
Blir du tveksam...för att du får syn på flera klänningar, ja köp med dom med då.
Stå inte nära en poolkant iförd en vit thirt. Du kan bli ikastad av någon som tror att det pågår en "Miss Wet T-shirt tävling.
Kommer det någon på stranden och pratar om vattenmeloner, ta inte åt dig ( jag är inte avis på dina stora ) han undrar förmodligen om du vill köpa vattenmelon att äta på.
Ja, det var väl de viktiga råden som jag kunde komma på just nu.
Hasta la vista baby!
Dagarna går, men förkylningarna bara kommer och går, kommer och går...
Har så ont i halsen att det tom gör ont när jag pratar. Det kraxade jag fram på jobbet idag. Sedan sa jag vad dom förmodligen tänkte på , men håll truten då!
Men det vore en bedrift för mig att lyckas med något sådant.
Små gäckande knoppar
Måste vara vår familjs underbara pollenallergi dom syftar på med dom orden.
Men den vinner inte, jag ÄLSKAR våren iallafall!!
Och du min lilla söta knopp, när ska du börja gå själv? Nu ligger du allt i lä...syskonen dina hade allt fått bra spring i benen vid din ålder.
Eller så känner du helt enkelt inte för det. Än.
Beautiful Blogger Award
Instruktioner, kopiera in awarden, länka den till den du fått den av och ge den sen vidare till sju andra bloggare och länka till dem + berätta sju saker om dig själv - sprid lite glädje!
Marie
skriver med stor skrivarglöd. Hon skriver om sig själv och sin familj med både humor och allvar. Nu väntar dom även tillökning om några veckor.
Tjockisolsson
har en mysig blogg med fina bilder och ett ett härligt sätt att fånga sina barns uttryck och påhitt på.
Skriver även en del om hur livet ter sig i ett av våra grannländer.
Anette
har tydligen bloggat förut, men lagt den på is. Men nu har hon återupptagit den, och den faller fint i min smak. Hon är även kusin till min mor.
Anna K
Jag har sagt det förut och säger det igen, denna tös skriver rakt upp och ner vad hon känner. Är hon på bra humör, då märks det. Är det inte på topp lär vi inte undgå det.
Anna J
När man läser denna blogg blir man oftast på glatt humör. Den är fylld med värme, och just nu är hon uppe i en villaflytt in till Götene.
Anna U
Att hon gillar inredning är det inget man kan undgå att märka. Härliga inredningsbilder och även på hennes familj fyller bloggen.
Sedan har jag valt en person jag inte känner personligen, men vars blogg jag råkade hamna på en dag. Nu följer jag och många andra hennes kamp. Och vi pekar finger med henne mot skitsjukdomen. Kika in hos Sara , skicka henne en styrkekram genom nätet.
7 saker om mig.
1. Jag har en liten rutin vid sängdags som alltid måste göras oavsett tid, ta bort täcket ock kudden, släta ut lakanet skrynkelfritt, annars kan jag absolut inte sova!
2. Jag hälsar alltid på alla gamla människor jag möter. Varför? undrar jag med ibland, men får för mig att dom kanske tycker det är trevligt...
3. När jag var elva år opererades en tumör i storlek som en vinddruva bort under högra örat. Den typ av tumör ska man inte kunna få förrän man har passerat trettiofemårs åldern. Jag var den yngsta som haft den i Skaraborg. Det är förmodligen därför jag lider av...
4. Halvhypokondriker. Inbillar mig det mesta, men söker aldrig läkare för något. Om jag inte blir dittvingad.
5. Jag har väldigt lätt för att känna empati för människor.
6. Jag kan nog tyvärr vara väldigt tjatig av mig.
7. Att börja blogga öppnade faktiskt en ny värld för mig.
Och det tar aldrig slut
Jag, Bella och Emil var framme en sväng, sen stannar jag och tankar bilen. På macken brevid Arla, som i sin tur har gångvägen och vanliga vägen brevid.
Jag står där och tankar och barnen sitter därinne. Då far lille fan i mig, och jag börjar låtsas att jag är ett stort hemskt monster ( eller nåt). Jag står därute och brölar och låter högt, Emil gapskrattar i bilen, så jag fortsätter. Och gör en massa stora ormliknande rörelser, och låter ännu mer. Bella ser lite road ut i början, sen ser hon mer ut att tänka,snälla...sluta.
Men jag fortsätter och har för länge sen glömt världen omkring. Tills jag upptäcker de gående på gångvägen brevid. Och alla bilister.
Ja, vad ska man säga?
En härlig promenad i solen blev det oxå
Och lite njutning på altanen.
Vad har utseendet för betydelse?
Vi skulle ge oss på Jarmos nya leksak, Rock Band, (playstation 3 ) men kom aldrig så långt. Det blev mat och prat istället.
Tur det kanske, för hade jag förlorat hade jag förmodligen blivit en gnutta sur, en gnutta bara..
Vi gled i på ett ämne, utseendet. Alltså inte smal/tjock/snygg prat utan vart man ser ut att komma ifrån.
Jarmo berättade att hans jobbarkompis, en tjej som kommer från Jugoslavien, hade diskuterat mitt utseende en dag ( jag var där en dag med barnen och hälsade på en snabbis) och tyckte då att jag var så svår att avgöra vart ifrån jag kommer. Absolut inte från norden, utan mer åt ett sydeuropeiskt land, men ändå skulle man inte kunna säga exakt vilket land som man oftast brukar kunna om personer.
Det är ju lite kul egentligen, jag skulle ju lätt kunna glida omkring i Europa, efterspanad, jagad....och ingen skulle kunna bestämma vart ifrån jag egentligen kom...
Nä, skämt o sido, men jag kom nu att tänka på en händelse som utspela sig på Stadt för två år sen.
Jag och en kompis står där och dansar när det plötsligt är någon som knuffar på mig rejält bakifrån.
Jag vänder mig om och frågar personen ifråga vad problemet är.
Du, svarar hon. Såna som ni borde inte ens få vistas härinne. Ni borde få ha en egen platta att dansa på där ute. Jävla blatte!
Så förvånad som jag blev då har jag inte blivit många gånger i mitt liv kan jag säga. Jag tappade helt talförmågan. Stod där med öppen mun, tillslut fann jag mig och ilskande till. Men hon var redan borta.
Skum känsla det där. Väldigt skum kan sägas. Blev en del funderingar efter den händelsen.
Tunga stockar ger dålig sömn.
Och nu snackar vi inte små tanigt björkris, utan nu pratar vi stora tunga stockar. Som en man i viktklass två hundra skulle fixa.
Jarmo hade väckt mig fyra gånger, tillslut gav han upp. Men inatt hade det tom varit lite spännade sa han. Så hade jag aldrig låtit förut.
Och jag vet hur jag låter, han har allt spelat in mig.
Stackars familj.
Från stockar till blommor. Jag var framme och handlade lite fint till krukorna ute förut. En blandning av pelargoner lobelia och något mer, nått vitt inslag.
Jag har inte gröna händer för fem öre, men det är fint så länge det står sig. Och dom sköter sig rätt bra själv, om jag inte minns fel.
Bilden är från Fotoakuten
Cerisa klänningen
Och ni har väl isåfall heller inte missat hur den ropar, Malin, Maaaalin.....
Tror bestämt den vill köpas av mig.
Semesterplanering
Tråkigt att det kommer att gå så fort bara, den här årstiden. Men det beror väl delvis på att det händer så mycket då.
Semesterstugan är nu bokad. På en härlig camping i Falkenberg. Det blir vi i en stuga och brevid blir det Robban och Mariette med barnen. Ska bli så härligt, jag älskar havet, kusten, stämningen och atmosfären. Vi tog fem dagar, blir lagom för de minsta, och plånboken.
Men vi kommer nog att sakna tältningen lite, vi har ju åkt iväg ihop ett par år nu, med stora tält, spritkök och allt som hör camping till. ( Dock om än hel del bekvämsaker med oss)
Strömstad är ett av våra smultronställen, men i år kör vi på Falkenberg.
Lite lustigt, det slog mig att sist vi var där så var Markus lite över året. Nu tio år senare så kommer Emil att vara lite över året..
Här kommer lite bilder från hur det brukar se ut när vi ger oss av
In med så mycket som möjligt.
När barnen har somnat, sitter vi stora barn och spelar kort och mumsar på lite gott..
Jaha, här sitter vi och leker med den självutlösande knappen med kameran. Barnen passar på med annat..
I vattnet släpper vi dock inte ögonen från dom en sekund kan jag lova
Omtyckt av alla, krabbfiske. Försökte mig på att fånga en ål en gång, la ner det illa kvickt när jag hörde att dom tydligen är fridlysta. Och vad sjutton skulle jag gjort om jag hade fått en sån i håven?? Skrämt de andra förmodligen.
Ser fram emot ännu en härlig semster.
Det går runt
Jarmos tur då....
Bella har stängt in sig i sitt rum i tron (hopp) om att hon ska klara sig. Alltså det här är såååå typiskt småbarnstid.
Sista åren när barnen varit stora har det inte varit mycket sjukdomar här inte. Men nu, en liten i familjen är lika med mycket sjukdomstillfällen, tyvärr.
Till något roligt, för den som inte besökt Järniahuset i Götene. Åk dit!!
Jag var och fyndade, rejält kan man säga. En munkjacka, mjukisbyxor, två t-shirtar till Markus, två linnen, en top plus mjukisbyxor till Bella, ett regnset, byxor plus en varm munktröja att ha under regnstället till Emil (laddar upp inför dagisstart) Gissa priset?
Femhundrafemtio kronor!! Billigt!!
Nu igen
Vet jag att maginfluensa går runt knuten, ja då laddar jag upp hemma med isglass, blåbärssoppa, the, tvättar så att tvättmaskinen ryker, så att det slipper bildas en jättehög tvätt på den gamla.
Passar på medans vi är friska om man säger så.
Men det kan ju faktiskt dyka upp iallafall, utan att man är beredd. Jobbigt när man heter Malin.
Pang sa det igår så var det igång för Emil. Min första reaktion var, nää det kan väl inte vara det ? Det går väl inte nu, eller....jo hade tydligen missat det.
Isolerad blir man, men som tur var kom mor min förbi med lite blåbärssopppa och bananer som vi kunde ge han. Vätskeersättning hade vi hemma, från förra gången.
Nu är han lite bättre idag, men både jag och barnen fick snällt vara hemma idag.
Jag skulle aldrig gå och jobba med mat när jag är en smittospridare, och likadant för barnen, det är ju onödigt att dom ska gå iväg till skolan och eventuellt smitta halva klassen. Dom var väl inte jätteledsna för en ledig dag kan man väl säga.
Så ikväll blir det lite film och mys med barnen, vi får passa på medans vi kan.
Håller tummarna att vi klarar oss!
Strålande eller...
Varför jag tänker på det nu är just därför att många runt om oss, inga nära, men många i omgivningen har gått isär.
Och det slår inte fel, alla tjejer i dessa fall ser bättre ut än vad dom gjort på väldigt länge.
Men vad är det som gör just det då? Ägnar dom sig själva mer tid? Glömde dom av det under förhållandet? Eller är det för att dom mår bättre och det strålar igenom ? Eller är det för att dom är nykära i någon annan?
Eller? Jag är nyfiken, vad är det som åstadkommer detta?
När kvällen kommer
Markus är den som blir trött först, han sjunker ner mer och mer i soffan, jag frågar, Är du trött? Nej svarar han blixtsnabbt. Man får nästan säga att du får gå och lägga dig.
Bella skulle kunna sitta och diskutera om precis allt hela natten om hon bara fick den möjligheten, men det får hon ju givetvis inte.
Emil har små goseljud för sig när han ska somna för natten, ligger och låter lite som en hundvalp som gottar sig hos sin mamma. Innan sju har han somnat.
Jag då, kan vara uppe precis hur länge som helst, det är tur att man har en vettig röst i huvudet som säger, nu är det nog hög tid för dig att gå till sängs ( om än sent) om nu inte Jarmo har hunnit före då. Med att säga till.
Jarmo är väl den vettigaste av oss två när det gäller att tänka på att man ska upp i morgon oxå.
Tur att man har den situationen som man har, annars skulle jag nog vända dygnet helt.
Lite intressanta fakta från en som nog har drabbats av bloggtorka, fast jag minsann har flera saker att skriva men får inte riktigt ihop det. På ett läsligt sätt.
Så här trött och solbränd blir man av en helgs klassfotboll ( förra året). Snart är vi där igen, maj månad.
Stanna upp
Det är en ständig pågående mening runt omkring oss. Lev i nuet. Man ska leva nu.
Men hur många gör det egentligen då?
Det måste ju bero på hur man är som person. En del tittar ständigt bakåt, en del ser bara vad som ska komma, planerar.
Det måste ju vara en konst, ur mitt perpektiv att alltid leva i nuet.
Och lyckas man med det då är man inte dålig skulle jag vilja påstå. Själv skulle jag nog behöva en lapp som hängde ner över mina ögon där det stod nu, tänk nuet.
Jag har väl blivit bättre på det än förr kanske, men som sagt, det är nog något man måste lära sig själv att göra.
Och gör du det lever för nuet i nuet , grattis till dig, då har du lyckats.
Själv försöker jag jobba lite extra med det.
Allt kommer igen
Nu stannar jag hemma!!
Oftast var det syrran som fick höra dessa klagoskrik, när vi skulle iväg på något.
Nu får jag igen för mina synder. Trefalt.
Lyxledig
Helt underbart. Funderar på vad vi ska hitta på imorgon, om vi hittar på nåt, eller bara tar det lugnt hemma.
Kanske blir en sväng till "mormors cafe" som det heter nu i barnens mun (centumcafet), vila lite middag ihop kanske... får se vad det blir.
Jag har ju inte varit framme där på ett tag nu. Jarmo och Emil var framme sist idag. Emil= stammis. Jag= periodar.
På lördag ska vi hem till Robban och Mariette med barn och planera lite inför semestern. Vi brukar alltid åka iväg ett par dagar ihop med dom. Kul för oss, och mysigt för barnen.
På söndag är det fotbollsmatch igen, för Markus, men nu är det hemma, mot Råda. Solsken och kaffe så är den dagen gjord!
Vad händer hos er i helgen??
Billig blandfärs!
På sommaren gör vi bara de nödvändiga behoven inne, sover och ja behoven. Annars är man mest ute.
Jag ÄLSKAR när det är sånt här väder, man får inte nog, speciellt av kvällarna dom är ljuvliga.
Men förut idag, efter jobbet och lite mys med plutten satte vi oss i köket. Emil pysslade med sitt i sin matstol, jag fick för mig jag skulle kolla en sak på den bärbara, så där satt vi iallafall.
I sidögat ser jag Jarmo rushar fram och tillbaka mellan spis och diskbänk, jag hittar en godispåse! och smaskar i mig lite nöjt.
Sen hör jag Jarmo mumla, Mmmm nu är blandfärsen på ica billig igen, nu har mamma handlat Emil.
Mmm svarar jag.
Sen kommer det, det ser väldigt skönt ut det där.
Mmmm svarar jag.
Han är en mästerkock Jarmo, så han kockar. Fast inte bara därför, jag jobbar ju, han går ju hemma och är pappaledig.
Nä, skämt och sido, men lugna stund hade vi, jag och Emil där i köket.
Och maten blev god den.
Från det ena
En bärbar dator mot en Playstation 3
Ett golv som har en förmåga att dra in sig allt (av sig själv) inte från barnen blivit rent och fint.
Halvdant mot nystädat.
Vinterblek hy mot förhoppningsvis solkysst (låter ju så fint det uttrycket)
En ettåring som man fortfarande tror sitter där man lämnar han på golvet till att snabbt som attan ta sig hasande mot ytterdörren som lämnades öppen. Tur att jag var snabbare.
En pappa från att stå stadigt på jorden, till att vingla på inlines ute med barnen. Och jag såg en viss person åka förbi skrattande....
Tomt på glass i frysen till fulladdat.
Ibland händer det en del en tisdag.
Med värmen kommer...
Va, var det nån som sa nåt?
Ohoj
Ingen kan väl undgått att en av mina favoriter i "fantasivärlden" är Jack Sparrow!Nä, inte Johnny Deep, utan kapten Jack!!
Jag är inte ensam om att älska den figuren, Johnny Deep är oxå galet besatt av honom. Bra smak den där killen har.
Och "Pirates of caribian 4 är på gång, tjihooo!
Tänk er....en ung kvinna klädd i sjörövarkläder och utsläppt hår står på plankan, redo att få lämna den ( Jag, fast dom borde ju ha hört av sig nu men...)
Sen kommer kapten Jack fram, lutar sig mot henne (jag) och hon tror att hon ska räddas i en piratisk gest.
Men icke, han viskar bara, har du ingen whiskey med dig kan du lika gärna lämna skutan.
Fasiken, han är hård den där mannen.
Det går mot bättre tider
Natten var jobbig för plutten. Han stördes av rethosta och täthet, så vi var uppe och inhalera och greja innan det tillslut blev lite sömn. Men jag skulle kunna vara utan sömn helt om det skulle göra honom bättre, men så är det ju tyvärr inte.
Vi ringde in till barn idag, för vi trodde att vi skulle behöva åka in med honom, men sköterskan (som känner till oss) sa att vi kunde öka upp bägge medicinerna. Så det har vi gjort nu, han är en aning bättre, men inte bra.
Det otäcka med den ena medicinen är att , och det är läkarna noga med att påminna, att barnen blir väldigt speedade av den. Alltså dom går igång på den. Kan ju se lite lustigt ut, men det är det ju inte.
Jag har insett att vi måste bli ett sådant föräldrapar som undviker förkylda barn (hur det nu ska gå till? ) eftersom han blir så jättedålig av en vanlig enkel förkylning.
Kommer att kännas konstigt när man frågar, är ditt barn förkylt, kom inte hit isåfall, när man alltid ansett att förkylningar härdar, men så illa som det är nu så måste vi verkligen tänka på det.
Och alla vet ju hur det blir när barnen börjar dagis.. små snörvelpellar.
Men idag är jag iallafall på bättre humör, vädret är ju så underbart!!
Man kan inte vara nöjd jämt.
Men jag sa blandad helg, vilket då inneburit mitt humör som inte varit det bästa, jag skulle ju kunna hoppa över att nämna det här, men varför ska man bara skriva det trevliga egentligen?
Emil har blivit lite förkyld, men för oss blir det då att ha stenkoll på hans andning hela tiden, eftersom vi nu märkte med en gång att det sätter sig på den. Vi har inhalerat och inhalerat, lyssnat och iakttagit.
Är han mer andfådd? Låter han tyngre? Och ja, han är mycket tätare, och det hörs att det sätter sig på lungorna, men han är inte som han var då vi fick läggas in.
Hursomhelst, det blir en oro, som i sin tur, iallafall för mig leder till ett irriterat humör. Eller svängigt humör om man vill kalla det så.
Sömn har det på automatik blivit dåligt med oxå, för alla. Vilket heller aldrig är bra.
Vi turas alltid om att sova varsin morgon, men igår var det städdag på GIF, och då ville alla fotbollstränare att så många föräldrar som möjligt kom, då det skulle bli färdigt snabbt.
Det är ju ett antal lag som spelar. Vi var där hela familjen klockan 9.00. Alla tränare var där och en morfar till ett barn....
Fin uppsluppning va?
Sen tror jag att jag inte riktigt kommit överens med tanken att jag inte ska vara hemma mer med Emil på dagarna, utan att det faktiskt är jobb nu.
Det är guld att jag är ledig fredagar, och jag kan verkligen inte missunna Jarmo detta, men jag hade velat vara hemma hur länge som helst om jag kunnat det.
Men nu är det som det är, jag vänjer mig nog snart.
Jarmo gör marknad med tanterna.
Fast med ett annat tempo då.
Dom gick även till centrumcafet och fikade ( Emil är stammis där nu) men Jarmo är ju inte riktigt som jag, så istället för kaffe till mig och banan till Emil så var det en räkmacka till far och en risifrutti till son.
Jaja, dom får väl hållas......
Hursomhelst, så shoppade dom loss oxå. Riktigt tuffa tröjor till Emil, och en mössa bra att ha till våren.
Sockorna däremot, kom min kära vän Jossa med på kvällen.
Av någon besynnerlig anledning litar hon inte riktigt på mig och sockar. ( Kan kanske bero på hur mina ser ut, lyckas slita ut dom med en gång som resulterar i stora hål som jag gärna visar upp! )
Så hon har sen han föddes regelbundet kommit med sockar till honom.
Markus och Bella började ju för ett par marknader sen att gå själva med kompisar dom, så där fick man inte följa med inte. Men jag stod över, jag var ändå så trött efter min jobbvecka aå jag visste knappt vad jag hette.
Strålande dag
När Emil hade somnat för natten ropade Jarmo på mig, att komma ut till trappan.
Där hade han placerat sig på vår ljugarbänk med en öl.
Jag gjorde han sällskap med ett glas vin, sen satt vi där en stund och njöt av den första varma kvällen på ljugarbänken.
Fast vi höll oss till sanningen och konstaterade vilket underbar vårkväll det var.
Fåglar som kvittrar och ungar som tjoar på gatan, det är vår det.
Tidigare på dagen intog Emil ett mellanmål på altanen.
En cykeltyr blev det oxå...
Min skräck
Jag tror alltid att nu jäklar klarar jag mig, men sen är det kört i allafall.
Envisa, fula, avskyvärda varelser är bara förnamnet.
Dom ger sig aldrig på Jarmo , nädå det är mig dom är ute efter.
Min skräck som närmar sig nu, fästingjäklarna!!
En gång varje sommar hör grannarna mig skrika rakt ut i blindo,
JARMO!!!! Hugg av mig benet! kan jag i min lilla förvirrning skrika, då den kanske satt sig i knävecket.
Eller, Ahhh ta bort foten, ta bort foten (min egen då). Jag vill liksom inte kännas vid dom.
Så jag blundar och Jarmo tar bort.
Annars är jag rätt tuffer av mig....men när det kommer till fästingar så är jag en aning känslig.
Omtänksamma ord
När jag kom hem sa barnen Hej Mamma, med väldigt glad betoning på hej.
Sedan frågade dom mig hur min dag hade varit. Dom förstår mer än vad man ibland anar, hur man tycker och känner.
Fina ungar!!
Lite avis bara..
Wow, jag överlvede dagen. Det gick allt bra, det är bara det att det är en hel del nytt att sätta sig in i så hjärnan arbetade ännu mer.....
Ett varmt mottagande av dagispersonalen och även de andra gjorde gott.
För dig som inte vet jobbar jag på Västerby skolan, i köket. Jag har hand om elev- och dagismaten.
Mitt hjärta brinner fortfarande för resturangbranschen där jag jobbade förr, men det blev för mycket jobb på dåliga tider och för lite tid med familjen, så då sökte jag mig till kosten.
Här hemma hade dom tagit det väldans lugnt idag.
Jarmo och Emil. Ätit lite, sovit middag ihop....dom skulle börja lugnt, för att gå ut lite hårdare imorgon med en promenad fram till byn.
Lite avis är jag.....bara lite.
Lägger upp lite bilder från gårdagen
Några av de fina presenterna.
Nu ska jag inta liggläge i soffan och rensa huvudet.
Skön kväll på er!
Emils Födelsedag
Om det beror på alla fina presenter eller på all (utöver den vanliga) uppmärksamheten vet jag inte.
Dagen har varit så bra som man kan önska sig. Med härliga gäster , fina presenter och få äta tårta själv så kan väl ingen vara annat än glad!
Bobbycar, en trehjuling ( mycket smart sådan med en pinne därbak så vi kan putta på och med bälte som man kan spänna fast han med, tills han fixar att cykla själv) bord och stol, kläder, jacka, leksaker var en del av det fina han fick!
Planering
Just därför att det är Emils ettårsdag idag, och då ska man inte gå och planera jobb.
Men sådan är jag, vill ha järnkoll på situationen, och det kan jag omöjligt ha imorgon. Dels för att jag varit borta i över ett år, dels för att det har skett ett antal förändringar, tex så kommer jag att jobba själv, förut har vi varit två.
Sen är det ett antal nya allergibarn att tänka på, viktigt om nåt, och en del nya pappersjobb oxå.
Plus att det är inte samma mängd barn längre, vilket betyder nya mängder mat att sätta sig in i, osv...
Men känner jag mig själv rätt så är jag snabbt inne i det. Men jag måste ju komma dit först.
Men det blir bra.
Tankemässigt sett har jag gått tillbaka i jobbrollen nu.
Jarmo sköter barn och hem sju veckor framöver, han är laddad han!
Och om åtta veckor jobbar vi båda, då delar vi på allt igen, barn och hem.
Dagen det startade...
I morse klockan 05.00 för ett år sedan startade det äntligen upp. Den efterlängtade smärtan. Förlossningsvärkar.
Fast han kom ju inte förrän i morgon, 9.35 exakt. Så det tog sin tid, kan man säga..
Trodde jag var i himmelriket när jag för en gång skull tog bedövning, men sen vände allt och blev en mardröm istället.
Tyvärr.
Hoppar över berättelsen här, vill inte skrämma någon från att skaffa barn, men det var sista gången jag födde iallafall.
Men trots allt var det värt det, efteråt.
För ut kom en ljuvlig varelse.
Som firar sin ettårsdag imorgon.
Ska bli så spännande att se hans min imorgon, när vi uppvaktar och sjunger för han. Han är ju van vid min falsksång, men alla fyra på en gång..?
Så idag har jag bakat och gjort tårtor. Bullmamma, nja...jag bakar alltid när någon av oss fyller, vet att det är uppskattat av gästerna, men bullmamma är jag inte.
För det är väl en sådan som har barnen hängande i trasorna samtidigt, men det behöver jag inte tänka på.
Jag har nämligen en väldigt hjälpsam man som gärna sköter den biten.
Och det är skönt vill jag lova.
Emil har dom sista tre dagarna inte varit riktigt på topp. Han är inte sjuk, så vi funderade på om det kan vara en tanden som är på väg fram, eller pga sprutan han tog häromdan, eller....helt enkelt, han är på grina på eftermiddagen humör. Bara för att han känner för det.
Så kan det ju faktiskt vara...ofta hör man ju att nämen då, det måste bero på det, eller det, men det kan ju faktiskt vara så att dom helt enkelt är på grinigt humör utan någon speciell orsak.
Hm...eller så kan det bero på att han vet att jag börjar jobba i övermorgon...
Hembakt är gott!
Kärleksmums, men Bella gillar inte kokos, så då kör vi hälften strössel
Baka kan jag, men tårtor är jag inte bra på, snyft födelsedagsbarnet får ingen supervacker tårta i morgon. Så jag visar bara resterna av garnityren... Bella meckade ihop en sådan här tallrik till sig själv och Markus.
Påskafton
Vi spenderade dagen hos mor och Thomas där vi bjöds på god mat som bestod av potatisgratäng, stek, kassler med olika frukter av dess slag, sill, ägg, sallad och en underbar kycklinggryta!
Johan med familj och syrran var oxå där, så det var trevligt.
Ett fint kort blev det....Emil ville inte som jag ville, så då lägger man sig raklång på golvet och tjoar..
Bara hans ben som syns..
Kvällen var vi hemma, tog det allmänt lugnt. Rätt skönt att göra inget.
Femtiotalsfest!
Nu så, lite bilder från helgen som varit då. Mycket att göra men mycket trevligt!
Fredagskväll tillbringades inne i stan med släkten, Robert och Therese fyllde femtio år ihop, så det var femtiotalsfest!
Men för min mosters del började det med en våt fläck ...utspilld dryck i bilen.
Jaja, inte min stil direkt, men vad gör man inte för släkta!
Emma, som vann bästa klädsel för kvällen. Kan inte annat än hålla med.
Barnen var riktigt snygga. Jarmo och Emil var hemma och slappade istället.
Moster och mor med noga planerad klädsel för kvällen
Mina goa kusiner (födelsedagsbarnen)
Syrran...be cool
Som en läcker affischbild!
Ja, jag har en förmåga att inte kunna uppföra mig, trots att jag var spiknykter.
Syrran deppar att hon inte vann för bästa klädsel...
Mor min och Thomas a`la femtiotal
Robert och Madde som ska få bebis om några veckor.
Lycklig kommer det barnet bli som får dom goa föräldrarna.
Trevlig helg blir det!
Imorgon blir det femtiotalsinspirerad fest hos mina två kusiner ( som för övrigt är åtta i syskonskaran) så det blir många glada roliga människor! Blandade åldrar blir det oxå, alltid kul!
Påskafton åker vi hem till mor och Thomas som bjuder på middag, fint det.
Söndagen är ju då enda dag som kvarstår av helgen, för på måndag fyller Emil ett år, så då ska det hinnas bakas och städas och göra tårta. Om jag nu inte hinner pressa in baket dan innan, eller nåt.
Fattar inte hur jag tänkt egentligen, jag brukar alltid baka en hel del när någon i familjen fyller, men nu ligger jag allt ute i sista stunden.
Kanske för att jag inte riktigt förstått att han faktiskt fyller ett på måndag.
Och att jag börjar jobba dan därpå.
Något som är säkert är iallafall att jag kommer att ha många kort att bjuda på efter helgens slut.
En femtiotalsinspirerad Malin kanske?
Här kommer ett kort på mig och syskon och våra härliga kusiner!
Saknas gör ett gäng på kortet, dom höll sig i bakgrunden
Jag drar!
Idag är dagen, jag drar ! Finns inte så mycket mer att säga, bara att jag har mitt kall.
Dom andra väntar på mig.
Hoppas bara att inte alla har med sig katter, jag är ju så himlans allergisk mot dom.
Vart jag ska?
Vet ni inte det?
Blåkulla såklart!! Moahahahaha
