Skapande



Lycka..



Njutning



Vackert på vårt bord




Dagens födelsedagsfirande är över och det blev lycka.

Nu skrudar vi om och jag har laddat med varma kläder, fika och annat gott inför morgondagen då en annan av vårens stora händelser går av stapeln.
Klassfotboll för hela slanten.
Hela dagen lång.

Thaimat och ett glas vin med goa vänner fick avsluta denna minst sagt fartfyllda vecka. Det är bakat, städat och laddat inför morgondagen.

Morgondagen kommer förmodligen att bli en av Markus bästa födelsedagar.
Han har önskat sig en cross ett antal år.

Nu är det dags för hans önskan att gå i uppfyllelse.
Han kommer att vakna traditionsenligt till sång.

Och till ett crossläte utifrån

Jag tog ett steg förra veckan och skickade in en ansökan. Det var många som hade gjort likadant.

Så jag väntade och idag fick jag ett samtal som betyder att jag närmar mig målet.

Nästa vecka vet jag om det blir som jag vill.

Men nu ska jag återgå till allt annat som händer och sker denna vecka.

Och stanna upp och njuta lite av Maj månad.

Jag har äntligen valt ut det perfekta tatueringsmotivet. Efter ett antal års funderande.

Jag gjorde en liten för många herrans år sen och så småningom är det dags för denna en aning större.

Jag har låtit min mor måla upp den (hon är grym på att måla) , för att sedan ta skissen till en tatuerare som får skugga till den lite.

Så ser jag det här idag, en tävling hos TLC där man kan vinna:
Förstapris: En weekendresa för två till Stockholm med boende. Tredagarspass för två till Stockholm Inkbash (26,27,28 Augusti 2011) samt valfri tatuering gjord på plats.

Andrapriser: Tredagarspass till Stockholm Inkbash 2011.

Inte illa alls!

När man ställer frågan "Hur är det? eller "Hur mår du? kan man få många intressanta svar.

På mycket.

Det finns typen som svarar "Bra" oavsett. Om dom nu mår dåligt, är sjuka, om blixten precis slagit ner framför dom eller om dom sitter fast i sjunkande kvicksand så är ändå svaret helt kort "Bra". Kanske tillägs det ett mycket kort "varmt" om nu blixten slagit ner. Men det är nästan ohörbart.

Sen har vi den typen som man i samma sekund ångrar att man frågat öser ut sig hur jobbigt allt är eller hur otroligt mycket den har att göra för att si och för att så. I evighet. Man är fast att lyssna en bra stund.

Men nu till den intressanta, lite mystiska typen. Den som svarar "Joodå... med lång betoning på o. Eller som svarar "Sådäääär". Och inget mer!

Och då står man där. Funderar lite först. Vill personen ifråga nu att jag frågar varför är det sådär? Eller "så det är bara "Joodå?

Ska man bara nicka kort med huvudet och vara tyst?

Ibland när jag stöter på dessa mystiska typer frågar jag varför det bara är "Jooodå."

Idag fick jag svaret av en annan "Sådär".

Jag svarade tillbaks "Jaaa" med ljus betoning på J och traskade vidare.

Jag vet definitivt vilken typ jag själv är. Den som svarar "Bra" även om jag skulle sitta fast på ett sjunkande skepp.
Vilken typ är du?
Om du är den Mystiska typen.. .

SNÄLLA!!   ge mig ett svar!

Och nu inleds årets mest hektiska/mest att göra vecka. En salig blandnng av födelsedagsfirande, bakning, städning, klassfotboll, morsdag firande, picknikande,osv..

Ja, jobba på det oxå..

Har även denna helg bestått av. Gårdagen inleddes med den vårliga städdagen här på området då alla hjälps åt att kratta, städa upp och lacka in träredskapen på lekplatsen. Efter det bjöds det på korv och bröd som barnen glatt mumsade i sig. (Hemma duger det dock inte längre med korv)

Kvällen rundade jag av med att sticka iväg till mor min och spela kort och dricka lite vin. Min moster och en vän till dom var där och det bjöds på många skratt.

Denna dag började med att jag bjöds på en dunderfrukost av min kära sambo för att senare avslutas på kalas hos en kär vän till oss.

Och nu ska jag hämta in vildarna som badar. Nej ingen sol här däremot regn men tydligen är det skönt i poolen.

Ha en skön söndagskväll.

Själen ligger i (ögon)blicken.

Jag missar nästan alltid vad människor har på sig eller hur dom ser ut .
För jag är fullt upptagen med att titta på ögonen, på blicken.

Det är ögonen som avslöjar människan.

Hur den mår och hur den känner.

Så när någon väljer att titta bort blir det jobbigt.

Då missar jag allt den har att säga.

Har du tänkt på en sak mamma? frågade Bella mig häromkvällen.
Berätta sa jag.

Jo nästa år är sista gången som man kan säga 12-12-12. Och klockan 12.12 samma dag!
I år kan man ju säga 11.11.11 och tiden men efter nästa år så går det ju inte längre. För vi har ju inte tretton månader.

Men jösses Bella svarade jag, hur.. har ni pratat om det här i skolan?

Nej det bara slog mig nyss svarade hon.

Kära barn, vilka djupa funderingar...

Familjen vann idag. Jag förlorade.
Det blev hämtmat vilket jag inte är sådär jättemycket för. Tror att magen reagerar på flötet.. Hm bara ordet flöt..??
Jarmo och Emil ligger och sussar gott.
Emil för natten och Jarmo för att han ska jobba natt. Han är ju van sen förr och jag med för den delen.

Det var när Markus och Bella var små minisar. Sex år jobbade han natt och det funkade faktiskt. Men det hör väl till småbarnstiden, man får någon superenergi från vart vet jag?

Tur är väl det iallafall.

Emil hade målat ett färgsprakande konstverk med hjälp av målarfärg och vatten häromdan och jag hade lagt det på köksbordet för torkning. Jag gick och ordnade lite hemma samtidigt som jag planerade vart jag skulle hänga upp denna vackra målning.
Som vanligt hade barnen kompisar hemma.

Jag har ett ärende ut i köket och slänger en blick på det lilla konstverket och ser..
Men va ... säger jag högt för mig själv.
Jodå. Färgen och penseln stod kvar brevid teckningen och tydligen såg det väldigt lockande ut för där, rakt ovanpå hela Emils verk så hade en av barnens kompisar målat sitt eget namn med stora vackra bokstäver.

Jag sa inget till henne.
Och jag slängde det lilla verket.

Fanns liksom inget kvar att spara.

Härlig dag! Efter jobbet var det bara att sticka hem och invänta de gamla goa vännerna med barn, äta och tjöta lite i en toksalig blandning av höga barnskrik och skratt för att knappt hinna lägga Emil innan syrran och Jossa dök in.
Klänningar och lite annan hemlig planering inför hösten fick avsluta denna trevliga tisdag...

Godnatt på er.

Såhär såg det ut förra veckan.

Nu är det helkört.




Poolfyllning pågår.

Och när det blir skönt ute så spenderas största tiden där. Det enda som görs inne är just de saker som inte går att göra ute. Jag blir rastlös och på dåligt humör om jag inte kommer ut.
Det är en av anledningarna till att jag inte skrivit på sistone. Jag har inte varit inne överdrivet mycket.
Sen kom det dåliga vädret., ja då försvann lusten att skriva helt...
Och saknas lusten ja då finns det noll inspiration hos mig.

Som tur var kom den tillbaka.
Lusten alltså.

Och en grej till..







VM GULD TILL FINLAND!!

Jag älskar att sitta så här. Bara sitta och njuta av allt gröna och fundera på allt.

Eller på inget.

Gärna själv på kvällen när lugnet lagt sig i området.

Då njuter jag.

Gud vad jag älskar Maj månad.

Jag tänkte skriva lite idag.
Så, gjort!

Nej jag hann inte idag heller.
Men det kommer.

kallas det visst. När korna släpps ut för första gången efter att ha tillbringat en längre tid inomhus.
Dom ska bli som tokiga har jag hört.

Inte så konstigt kanske?

Hursomhelst imorgon har vi tänkt att åka och se detta vårliga korus.



Bilden är lånad ifrån Arlas hemsida.

Jag lär väl få värsta allergin men det kanske det kan vara värt.
Vad gör man inte för sina barn?

Men jag är allt sugen på att se detta jag med.

Jag är en ständig sömntuta. På morgonen alltså. Logiskt nog eftersom jag har väldigt svårt att komma till sängs på kvällen.
Så det är ju självförvållat att man är dundertrött när Emil vaknar mellan sex, sju. Som han alltid gjort i hela sin lilla livslängd. Även om han varit sjuk.

Så det känns lite som ett straff när han idag sov till nio!

Eftersom jag var tvungen att gå upp i alla fall och få iväg de stora barnen till skolan. Visst klarar dom sig själva men jag var ju ändå hemma med Emil som varit lite krasslig.

Ibland är livet hårt.

Och jag kommer alltid vara morgontrött.

Eftersom jag inte vann resan (gå på röda mattan och med Johhny Deep o co och se Pirates of Caribbiean) vilket jag var helt hundra på att jag skulle göra så får jag göra det näst bästa av situationen då.

Ta med mig gubben min och gå på premiären här hemma då.

Fasiken jag som var så inne på att vinna!!

Nä.. det här går inte. Vart hittar jag den snyggaste klänningen nånstans tro?

(Som gäst på bröllop) Jag var helt inne på en kort klänning förut men nu vet jag inte längre.

En lång vore inte så dumt det heller.

Jag har tänkt mig något i rött eller i guld/svart.

Tips någon?

Jag och Emil traskade ut i skogen en sväng förut. Vi gick där och kikade och hittade lite vitsippor som vi plockade.
På hemvägen förklarade jag att vi skulle sätta dom i vatten och ställa dom på bordet när vi kom hem.
Markus mötte upp hemma, satte dom i ett glas vatten och ställde dom på köksbordet.
Varpå Emil snabbt tog glaset i handen och luktade på vitsipporna.

Ställ dom nu på bordet sa jag.
Nääää blev svaret och iväg försvann dom i Emils hand mot vardagsrummet.
Ställ dom på bordet härinne då föreslog jag.
Nähä svarades det igen.

Med möda satte han sig i soffan med vitsipporna i knät och tittade på Bolibompa.
Så där satt han orubblig.
Luktandes på vitsipporna och tittandes på Bolibompa.

Hade han fått bestämma hela vägen så hade han haft med sig glaset med vatten och vitsippor i sängen också.

Nu blev det bara en bil, ett litet gosedjur och "Mimmi" (en större variant gosedjur)

Idag är definitivt ingen vanlig dag. Jag och barnen åkte ner till Borås och hämtade upp min mor.
Färdigstrålad och färdigbehandlad.
Om vi var glada?

ÄNTLIGEN! var min mors status på facebook tidigare ikväll.

Och jag vet vad hon menar..

Äntligen slut på cellgifter
Äntligen slut på strålbehandlingar
Äntligen kan man se fram emot att få slänga peruken
Äntligen kan man slippa oroa sig över infektioner
Äntligen kan man börja leva som vanligt.
Äntligen är det så gott som över.

Äntligen kan hon gå på livets raka väg igen istället för att gå på den osäkra tunna stigen vid sidan av.

att springa ut barfota en sommarmorgon och känna den fortfarande kalla daggen i gräsmattan.
Än idag kan jag fortfarande stanna upp barfota i gräset och minnas just den känslan.

att somna till ljudet av bilar långtbortifrån som färdades på stora vägen.
Ljudet hördes mer på sommaren.

att gå ut till det varma växthuset och kolla efter om vindruvorna mognat.

att färdas över havet till Finland.
Jag älskar havet och Finland.


att känna den starka kaprifoldoften sent på sommarkvällarna.
Den luktade alltid mer då.

att äta och fika gott på vår altan.
Hur skulle jag kunna leva utan?

att stå på vår balkong som vette ut mot Kinnekulle och beundra utsikten i solnedgången.

att känna lukten efter ett sommarregn..




Jag hoppas att mina barn bär med sig sinnesintrycken på samma sätt.

På onsdag har Markus och Bella studiedag och Emils dagis har stängningsdag.
Jag har tagit ledigt ifrån jobbet eftersom eleverna och dagisbarnen har ledigt där med.

Så det kan ju inte passa så mycket bättre än så.

På onsdag gör även min mor sin sista strålbehandling i Borås.
Så efter frukost packar jag ihop barnen i bilen och styr kosan mot Borås för att hämta henne.

Och där sätter vi en stor punkt för den här resan.

Jag måste lägga in den här fina dikten Bella gjorde om sin lillebror i höstas.

Min lillebror.

Min lillebror kan vara busig.
Min lillebror kan prata.
Min lillebror kan äta mat och godis själv.
Min lillebror kan vara bråkig ibland.
Min lillebror kan sova.
Min lillebror kan leka.
Min lillebror kan ta mina saker.
Min lillebror kan ta mitt godis.

Min lillebror kan älska mig men det gör han redan.

Idag är det första dagen i min absoluta favoritmånad. Jag älskar Maj, gröna blommande vackra Maj.

Toppen på året med alla möten på jobb, skola, fritid, cuper, matcher, klassfotbollshelgen, mors dag,grillkvällar, träffar....

Ja ni vet.

Ändå kan jag inte låta bli att älska hela virrvarvet.

Och min förstfödda är född i Maj.