Gurkstavar och vitlöksdipp gifter sig i munnen!
Dom har ju skrivit fel på skålen
Det är ju söndag idag. Och då njuter vi av det här.
Barnen har ju äntligen sitt höstlov och jag ska på seminarium i Vara imorgon så då kan man slappa till det.
Lite extra.
Slänga ut täcket på tvrumsgolvet för att sedan somna där är oxå helt okej.
Det är ju söndag idag. Och då njuter vi av det här.
Barnen har ju äntligen sitt höstlov och jag ska på seminarium i Vara imorgon så då kan man slappa till det.
Lite extra.
Slänga ut täcket på tvrumsgolvet för att sedan somna där är oxå helt okej.
31 oktober
Vi går igenom en prövotid just nu.
Och när den är över kommer vi att vara ännu starkare.
Än någonsin
Och när den är över kommer vi att vara ännu starkare.
Än någonsin
Grattis ettåringen och grattis Isabella!
Vilket sammanträffande.
Isabellas namnsdag är idag.
Och dagens ettåring är.... just det
BLOGGEN!!
Ett års bloggande. Tog allt ett tag innan jag tog tag i saken och satte igång och vad jag ångrar att jag inte började tidigare! Man har ju klivit in i en helt ny värld, bloggvärlden med alla dess nya fantastiska bloggvänner man fått!
Och alla läsare, ni är inte att förglömma.
Man väljer vad man skriver, roligt som tråkigt. Nu hade jag ju kunnat välja att inte skriva om det tråkiga men det går inte. Att vår mor har fått cancer ingår ju i mitt liv. Vårt liv. Och det är ju det som jag skriver om.
Men inte kunde jag då ana, för ett år sedan att bloggen skulle handla om det.
Det går snabbt när någon rycker undan mattan under dig.
Våra gråa dagar och våra gyllenfärgade dagar, så får det bli.
Isabellas namnsdag är idag.
Och dagens ettåring är.... just det
BLOGGEN!!
Ett års bloggande. Tog allt ett tag innan jag tog tag i saken och satte igång och vad jag ångrar att jag inte började tidigare! Man har ju klivit in i en helt ny värld, bloggvärlden med alla dess nya fantastiska bloggvänner man fått!
Och alla läsare, ni är inte att förglömma.
Man väljer vad man skriver, roligt som tråkigt. Nu hade jag ju kunnat välja att inte skriva om det tråkiga men det går inte. Att vår mor har fått cancer ingår ju i mitt liv. Vårt liv. Och det är ju det som jag skriver om.
Men inte kunde jag då ana, för ett år sedan att bloggen skulle handla om det.
Det går snabbt när någon rycker undan mattan under dig.
Våra gråa dagar och våra gyllenfärgade dagar, så får det bli.
Spök och mathelg
Jag, syrran, Thomas, Markus och Bella var i Skara i gårkväll på den årliga Spökvandringen.
Har aldrig varit där förut och det ångrar jag nu. Vem som skrek mest vet jag inte, Bella kanske eller Markus... Kul hade vi iallafall.
Det var skräckfilmstema och scener från filmerna "Det","Exorcisten", "Psycho" "Dracula" var några man fick njuta av..
Freddy Krueger och Jason var oxå några vi fick närkontakt med. Men värst var nog när hon den lilla otäcka tjejen med långt svart hår (från brunnen) kom stapplande mot oss.. ( The Ring)
Här stapplade zombies omkring
Och här är en på väg upp mot muren. Syns knappt, men bra var det!
Bella, Markus och mors gobbe, Thomas.
Imorse klev vi som vanligt upp med tuppen. Det var Jarmo som hade lyxen att få sova idag, jag får mitt i morgon. (passar bra eftersom vi är bortbjudna ikväll)
Funderar på hur jag ska få denna gosse att njuta av att sova länge på morgonen?
Så här såg det ut när Bella klivit upp.
Ett par timmar senare hemkommen från den årliga fotbollsavslutningen.
Nu ska jag passa på att läsa lite bloggar, ha en skön helg!
Har aldrig varit där förut och det ångrar jag nu. Vem som skrek mest vet jag inte, Bella kanske eller Markus... Kul hade vi iallafall.
Det var skräckfilmstema och scener från filmerna "Det","Exorcisten", "Psycho" "Dracula" var några man fick njuta av..
Freddy Krueger och Jason var oxå några vi fick närkontakt med. Men värst var nog när hon den lilla otäcka tjejen med långt svart hår (från brunnen) kom stapplande mot oss.. ( The Ring)
Här stapplade zombies omkring
Och här är en på väg upp mot muren. Syns knappt, men bra var det!
Bella, Markus och mors gobbe, Thomas.
Imorse klev vi som vanligt upp med tuppen. Det var Jarmo som hade lyxen att få sova idag, jag får mitt i morgon. (passar bra eftersom vi är bortbjudna ikväll)
Funderar på hur jag ska få denna gosse att njuta av att sova länge på morgonen?
Så här såg det ut när Bella klivit upp.
Ett par timmar senare hemkommen från den årliga fotbollsavslutningen.
Nu ska jag passa på att läsa lite bloggar, ha en skön helg!
29 oktober
Jag är en enveten kvällsuggla som aldrig tycks komma i säng. Även om jag gått och varit löjligt trött den här veckan så icke att jag lägger mig i tid.
Så igår gjorde Jarmo det enda rätta. - Nä nu har vi varit så trötta och gnälliga den här veckan så nu går vi och lägger oss så vi får lite riktig sömn sa han och vi kom i säng tidigare än vad vi gjort på hur länge som helst. Ibland kan jag faktiskt behöva någon som ser till att saker blir gjort. Som att gå och lägga sig.
Just nu sitter jag med en kopp kaffe i väntan på att klockan ska bli nio.
Thomas och mor, syrran och bror min och jag ska strax åka in till Lidköping.
Mors läkare ville ju träffa oss för att informera om behandlingen. Hur vi ska ta död på cancerskiten.
Livets kontraster är just nu.
Egentligen skulle jag varit på jobbet och fixat kaffe för att gå iväg på niofrukost.
Men istället sitter jag här och dricker kaffe i väntan på att klockan ska bli nio så att man kommer iväg.
Till mötet som handlar om överlevnad.
Så igår gjorde Jarmo det enda rätta. - Nä nu har vi varit så trötta och gnälliga den här veckan så nu går vi och lägger oss så vi får lite riktig sömn sa han och vi kom i säng tidigare än vad vi gjort på hur länge som helst. Ibland kan jag faktiskt behöva någon som ser till att saker blir gjort. Som att gå och lägga sig.
Just nu sitter jag med en kopp kaffe i väntan på att klockan ska bli nio.
Thomas och mor, syrran och bror min och jag ska strax åka in till Lidköping.
Mors läkare ville ju träffa oss för att informera om behandlingen. Hur vi ska ta död på cancerskiten.
Livets kontraster är just nu.
Egentligen skulle jag varit på jobbet och fixat kaffe för att gå iväg på niofrukost.
Men istället sitter jag här och dricker kaffe i väntan på att klockan ska bli nio så att man kommer iväg.
Till mötet som handlar om överlevnad.
Kära, kära vinter
läs dessa ord innan du brötar in med full kraft igen.
Vi vet vad du kan nu. Det räcker med en gång. Två år i rad blir för mycket.
Vi vet vad du kan nu. Det räcker med en gång. Två år i rad blir för mycket.
After Eight lenar
Markus och Bella skrev ner sina julklappsönskemål förut. Blev allt en lista som år efter år blir mer lik en tonårings önskemål.
Ju äldre dom blir desto dyrare blir det. Herregud, det duger ju inte med vilka kallingar som helst längre.
För att ta ett exempel.
Tur att man har en liten så att man fortfarande kan hålla fast den där andra speciella känslan lite. Känslan då inte själva innehållet räknas utan paketet i sig.
Jag fick en aning julkänsla här förut då jag satt och smaskade i mig efter eight och julskum.
Fastän det är ett tag kvar.
58 dagar
1 timme
47 minuter
2 sekunder.
Lugn, jag är vid mina sinnes fulla bruk. Det är så att min kära dotter har installerat en nedräknare till julafton på datorn. (Så vi har koll på läget här)
Men det går inte att frångå det faktum att det blir en annorlunda jul i år.
Tänk om allt vore lika lätt som tomteskum..
Ju äldre dom blir desto dyrare blir det. Herregud, det duger ju inte med vilka kallingar som helst längre.
För att ta ett exempel.
Tur att man har en liten så att man fortfarande kan hålla fast den där andra speciella känslan lite. Känslan då inte själva innehållet räknas utan paketet i sig.
Jag fick en aning julkänsla här förut då jag satt och smaskade i mig efter eight och julskum.
Fastän det är ett tag kvar.
58 dagar
1 timme
47 minuter
2 sekunder.
Lugn, jag är vid mina sinnes fulla bruk. Det är så att min kära dotter har installerat en nedräknare till julafton på datorn. (Så vi har koll på läget här)
Men det går inte att frångå det faktum att det blir en annorlunda jul i år.
Tänk om allt vore lika lätt som tomteskum..
25 Oktober Men..
Men inombord svär jag åt det där jävla helvetesmonstret som ska komma hit och förstöra! Tål du inte svordomar så sluta läs. Men det är så jag tänker. Jävla orättvisa sjukdom. Gå på dom godaste människorna. Så in i helvete orättvist.
25 Oktober Tre veckors väntan är över
Nu vet vi.
Så det kändes väldigt skönt att vi var samlade ikväll, nästan allihopa för att avnjuta en god middag som jag med kort varsel fått göra iordning. Barnen hade bjudit hem mor och Thomas på kvällsmat, men i förbifarten glömt av att meddela mig.. så med beskedet jag fått tidigare under dagen av mor min, så ordnade vi till en mysig kväll med mat en god sallad, tända ljus, ett glas rött vin till mor (hon kommer ju inte få njuta av sådant på ett tag nu) kaffe och lite gott till det. Syrran var hitbjuden oxå.
Bror min har ju de små att tänka på nu på kvällen, så det blev vi.
Vi fick inte svaret vi helst velat. Vi hade velat höra att lymfkörtlarna dom tog ifrån armhålan var cancerfria, men det var dom inte. Dom tog nitton stycken. Nio av dom var det cancer i. Men det betyder ju att tio av dom var fria ifrån det.
Så ser vi på saken nu. Vi måste tänka positivt. För vi ger oss inte. Vi är envisa finnar som ska besegra det där cancermonstret.
Imorgon ska jag meddela min chef att jag tänker vara ledig på fredag. Läkaren ville ha med oss barn på mötet. Dom vill ge oss information om vad som händer nu. Att cellgiftsbehandlingen startar nästa vecka, vad som tillkommer med det.
Ett halvår ska hon få cellgifter. Efter det strålning. Enligt läkaren.
Efter det frisk. Önskar vi.
Så det kändes väldigt skönt att vi var samlade ikväll, nästan allihopa för att avnjuta en god middag som jag med kort varsel fått göra iordning. Barnen hade bjudit hem mor och Thomas på kvällsmat, men i förbifarten glömt av att meddela mig.. så med beskedet jag fått tidigare under dagen av mor min, så ordnade vi till en mysig kväll med mat en god sallad, tända ljus, ett glas rött vin till mor (hon kommer ju inte få njuta av sådant på ett tag nu) kaffe och lite gott till det. Syrran var hitbjuden oxå.
Bror min har ju de små att tänka på nu på kvällen, så det blev vi.
Vi fick inte svaret vi helst velat. Vi hade velat höra att lymfkörtlarna dom tog ifrån armhålan var cancerfria, men det var dom inte. Dom tog nitton stycken. Nio av dom var det cancer i. Men det betyder ju att tio av dom var fria ifrån det.
Så ser vi på saken nu. Vi måste tänka positivt. För vi ger oss inte. Vi är envisa finnar som ska besegra det där cancermonstret.
Imorgon ska jag meddela min chef att jag tänker vara ledig på fredag. Läkaren ville ha med oss barn på mötet. Dom vill ge oss information om vad som händer nu. Att cellgiftsbehandlingen startar nästa vecka, vad som tillkommer med det.
Ett halvår ska hon få cellgifter. Efter det strålning. Enligt läkaren.
Efter det frisk. Önskar vi.
Veckans..
Veckans gladaste grabb måste utan tvekan varit Markus när jag tillslut efter (års) tjat om just de speciella skorna gav vika och köpte dom.
Veckans första chock kom när jag insåg att jag precis köpt ett par dyra Nike skor till Markus. Limegröna. LIMEGRÖNA!
Veckans andra chock var snön, givetvis.
Veckans självbelåtnaste stund måste varit i morse när jag gick till jobbet med mina nyinköpta kängor!
Japp, perfect timing om man säger så va..
Veckans gulligaste stund var när Bella började blöda näsblod utan förvarning. Just det var ju inte gulligt, men hon sprang iväg till toa, hämtade en bit papper och tryckte upp det i näsan. Emil ställer sig och tittar på henne med stora ögon, ränner sedan iväg in på toa och får tag i en bit papper som han sätter i näsan, varpå han ställer sig brevid henne. Och bara är...
Jag har inte skrattat så på länge som jag gjorde då. Synen var helt oslagbar!
Mitt livs utmaning fick jag av Jarmo ikväll.
Som jag antog. Jag ska börja springa två gånger i veckan, elljusspåret...
Jag. Springa...
Jag har varit på väg att börja i ca hela mitt liv. Men inte fått tummen ur.
Ett halvår. Fixar jag det kommer jag att få en grej av Jarmo. Fixar jag det inte ska Jarmo få den grejen av mig. Men jag antog utmaningen av tre skäl.
1. Jag vill verkligen komma igång.
2. Jag vill verkligen ha grejen.
3. Jag vet att han tror att han vunnit för han tror att jag inte kommer att springa i ett halvår. Hängde ni med? Känner man mig så vet man, Malin springer INTE.
Men jag ska minsann visa att jag kan. Utmaningen börjar veckan som kommer.
Hjääääälp vad har jag gett mig in på????
Veckans första chock kom när jag insåg att jag precis köpt ett par dyra Nike skor till Markus. Limegröna. LIMEGRÖNA!
Veckans andra chock var snön, givetvis.
Veckans självbelåtnaste stund måste varit i morse när jag gick till jobbet med mina nyinköpta kängor!
Japp, perfect timing om man säger så va..
Veckans gulligaste stund var när Bella började blöda näsblod utan förvarning. Just det var ju inte gulligt, men hon sprang iväg till toa, hämtade en bit papper och tryckte upp det i näsan. Emil ställer sig och tittar på henne med stora ögon, ränner sedan iväg in på toa och får tag i en bit papper som han sätter i näsan, varpå han ställer sig brevid henne. Och bara är...
Jag har inte skrattat så på länge som jag gjorde då. Synen var helt oslagbar!
Mitt livs utmaning fick jag av Jarmo ikväll.
Som jag antog. Jag ska börja springa två gånger i veckan, elljusspåret...
Jag. Springa...
Jag har varit på väg att börja i ca hela mitt liv. Men inte fått tummen ur.
Ett halvår. Fixar jag det kommer jag att få en grej av Jarmo. Fixar jag det inte ska Jarmo få den grejen av mig. Men jag antog utmaningen av tre skäl.
1. Jag vill verkligen komma igång.
2. Jag vill verkligen ha grejen.
3. Jag vet att han tror att han vunnit för han tror att jag inte kommer att springa i ett halvår. Hängde ni med? Känner man mig så vet man, Malin springer INTE.
Men jag ska minsann visa att jag kan. Utmaningen börjar veckan som kommer.
Hjääääälp vad har jag gett mig in på????
Jaha..
Vi kom att prata om jul häromdan. Jag blir som ett barn vid bara tanken på allt som hör den till.
December månad så stressar jag och njuter för fullt. I fulla drag. Jag blir som ett litet barn, och kommer förmodligen alltid att vara så.
Förberedelser, glädjen, maten, lukterna, glöggen, skratten. Allt som hör till älskar jag.
Maj, Juni, Juli, Augusti och September var dom enda snöfria månaderna i år. Just nu vräker snön ner ute. Barnen tjöt rakt ut av glädje förut, jag blev lite dämpad.
Det är vackert med snö.. Men inte än, det är för tidigt det är bara oktober.
Jag hade precis kommit till ro med tanken att sommaren faktiskt är över. Hösten är här men alla löv hann aldrig bli så där vackert illröda i år innan dom föll.
Jag håller på att ta in hösten och så kommer det snö?
December månad så stressar jag och njuter för fullt. I fulla drag. Jag blir som ett litet barn, och kommer förmodligen alltid att vara så.
Förberedelser, glädjen, maten, lukterna, glöggen, skratten. Allt som hör till älskar jag.
Maj, Juni, Juli, Augusti och September var dom enda snöfria månaderna i år. Just nu vräker snön ner ute. Barnen tjöt rakt ut av glädje förut, jag blev lite dämpad.
Det är vackert med snö.. Men inte än, det är för tidigt det är bara oktober.
Jag hade precis kommit till ro med tanken att sommaren faktiskt är över. Hösten är här men alla löv hann aldrig bli så där vackert illröda i år innan dom föll.
Jag håller på att ta in hösten och så kommer det snö?
Fina Linda har en tävling!
.19 oktober
Om en vecka vet vi.
Om det räcker med strålbehandling eller om det nu visar sig att lymfkörtlarna dom tog i armhålan innehåller cancerceller. Då blir det cellgiftsbehandling.
Strålbehandlingen har vi pratat mycket om eftersom den bli av oavsett.
Fem veckors behandling blir det i Borås. Vi kommer att försöka pigga upp resorna så gott det går med någon av oss närmsta som sällskap. Det är det minsta vi kan göra. Helst vill vi göra allt.
Cellgiftsbehandlingen har vi inte pratat igenom lika mycket. Men vi har börjat. Vi hoppas givetvis att svaret blir, det räcker med strålbehandling.
Jag var hemma hos mor en sväng igår. Pratade lite, tittade lite.
-Det syns ju inte att dom har tagit något, sa jag. Nej jag märker det knappt svarade hon.
Hon har stora boobisar, mor min. Som jag alltid velat ha. Jag har aldrig varit jättenöjd över mina egna. En aning för små har jag tyckt.
Men jag tänker aldrig mer klaga över dom. Så länge dom håller sig friska ska jag inte säga ett pip mer om det.
Vi går igenom en process.
Beskedet- Chocken-Overklighetskänsla-Förnekelsen-Insikten-Ovissheten.
Där är vi nu.
Men med en stark mur omkring klarar man det mesta.
Om det räcker med strålbehandling eller om det nu visar sig att lymfkörtlarna dom tog i armhålan innehåller cancerceller. Då blir det cellgiftsbehandling.
Strålbehandlingen har vi pratat mycket om eftersom den bli av oavsett.
Fem veckors behandling blir det i Borås. Vi kommer att försöka pigga upp resorna så gott det går med någon av oss närmsta som sällskap. Det är det minsta vi kan göra. Helst vill vi göra allt.
Cellgiftsbehandlingen har vi inte pratat igenom lika mycket. Men vi har börjat. Vi hoppas givetvis att svaret blir, det räcker med strålbehandling.
Jag var hemma hos mor en sväng igår. Pratade lite, tittade lite.
-Det syns ju inte att dom har tagit något, sa jag. Nej jag märker det knappt svarade hon.
Hon har stora boobisar, mor min. Som jag alltid velat ha. Jag har aldrig varit jättenöjd över mina egna. En aning för små har jag tyckt.
Men jag tänker aldrig mer klaga över dom. Så länge dom håller sig friska ska jag inte säga ett pip mer om det.
Vi går igenom en process.
Beskedet- Chocken-Overklighetskänsla-Förnekelsen-Insikten-Ovissheten.
Där är vi nu.
Men med en stark mur omkring klarar man det mesta.
Bla bla bla
Ibland blir jag bara så trött på mig själv. Att jag aldrig kan hålla tyst och sluta prata. Att jag bara fortsätter och fortsätter. Suuuck! Vad tröttsam man kan vara ibland.
Och att inte ni tröttnar, det är ännu mer otroligt. För jag ser ju att ni fortsätter att kika in. Trots mitt dravel om hitan och ditan.
Men det är ju fördelen med en blogg. Man kan fortsätta i oändligheten och mala och mala och mala... och nackdelen.
Och att inte ni tröttnar, det är ännu mer otroligt. För jag ser ju att ni fortsätter att kika in. Trots mitt dravel om hitan och ditan.
Men det är ju fördelen med en blogg. Man kan fortsätta i oändligheten och mala och mala och mala... och nackdelen.
Hur högt kan man komma?
Varken Markus eller Bella var några klätterapor när dom var små vilket gladde mig oerhört. Jag kunde stå och iaktta vänners barn när dom var högt och lågt och riskerade än det ena och det andra och tänka för mig själv, vilken tur att dom håller sig nere på golvet.
Tack för det. (lite rädd som jag var att det skulle hända dem något, vilket det självklart gjorde iallafall eftersom den ena av dom lyckades råka ut för alla möjliga olika olyckor)
Men nu
Emil, den pojken den..
Han verkar ha tagit det som någon personlig utmaning att skrämma livet ur mig iallafall ett par gånger om dan. Klättra lite här, dingla lite där. Flina lite mot mig som precis kommer rusande till undsättning i sista minuten.
Han är ett sånt där klätterbarn... som verkar se alla saker som möjliga bestigningsmål.
Och han är envisare än synden. Vi trodde nog vi haft den envisaste i skaran av tre, men ack så vi bedrog oss.
Men det är väl sånt man får räkna med när man döper sitt barn till Emil.
Tur för honom att han är en riktig guldklimp!
Tack för det. (lite rädd som jag var att det skulle hända dem något, vilket det självklart gjorde iallafall eftersom den ena av dom lyckades råka ut för alla möjliga olika olyckor)
Men nu
Emil, den pojken den..
Han verkar ha tagit det som någon personlig utmaning att skrämma livet ur mig iallafall ett par gånger om dan. Klättra lite här, dingla lite där. Flina lite mot mig som precis kommer rusande till undsättning i sista minuten.
Han är ett sånt där klätterbarn... som verkar se alla saker som möjliga bestigningsmål.
Och han är envisare än synden. Vi trodde nog vi haft den envisaste i skaran av tre, men ack så vi bedrog oss.
Men det är väl sånt man får räkna med när man döper sitt barn till Emil.
Tur för honom att han är en riktig guldklimp!
Fantastiskt!
Visst är Sverige fantastiskt på många sätt, nästan på de alla. Men ibland kan jag ändå inte låta bli att störa mig på en del saker.
Som duktighetsfaktorn. På landet och på en del av folket.
Men i verkligheten så brister det rejält ibland. Tex, har man gjort sig skyldig för skattefiffling eller något annat brott, ja då blir det fängelse på livstid.
Har man tagit livet av någon, som tex en viss känd mördare då får man släppas fri efter ett tag eftersom han skött sig sååå bra i fängelset. Han är så duktig kunde man läsa i tidningen häromdan.
Hemlöshet har vi ju ingen i Sverige, nej här tar vi hand om de våra. Eller förresten, hemlösa har jag nog hört talas om förresten..
Nu vet jag vart! Varje år, lagom till jul så är det ju några kända artister som spelar in en julskiva till förmån för de hemlösa. Just det ja.
Men det är ju snällt tänkt, eller hur?
På vintern då är det ju faktiskt kallt och jävligt, så det kan ju vara skönt att få en slant, så man får lite pengar till mat. Åtminstone vid jul.
Herregud, på sommaren är det ju varmt ju! Då behöver man ju inga varma kläder, eller något varmt att sova i. Mat, ja men det är väl bara att gå till närmsta å och fiska lite eller?
För det regnar ju aldrig här i Sverige på sommaren, det blir ju aldrig vått och kallt, så på sommaren behövs ju ingen insamling!
Våren och hösten då. Nej men det är ju rätt behagligt ute då med.
Så det ärju väldans snällt tänkt att dom spelar in en julskiva en gång om året till dom hemlösa. För det får vi ju höra då, om och om igen på radion, tv och där det kan tänkas höras.
18000 sägs siffran vara. På de hemlösa. Men det finns säkert ett stort mörkertal med.
Men EN gång om året får dom uppmärksamhet. För jävligt.
Som duktighetsfaktorn. På landet och på en del av folket.
Men i verkligheten så brister det rejält ibland. Tex, har man gjort sig skyldig för skattefiffling eller något annat brott, ja då blir det fängelse på livstid.
Har man tagit livet av någon, som tex en viss känd mördare då får man släppas fri efter ett tag eftersom han skött sig sååå bra i fängelset. Han är så duktig kunde man läsa i tidningen häromdan.
Hemlöshet har vi ju ingen i Sverige, nej här tar vi hand om de våra. Eller förresten, hemlösa har jag nog hört talas om förresten..
Nu vet jag vart! Varje år, lagom till jul så är det ju några kända artister som spelar in en julskiva till förmån för de hemlösa. Just det ja.
Men det är ju snällt tänkt, eller hur?
På vintern då är det ju faktiskt kallt och jävligt, så det kan ju vara skönt att få en slant, så man får lite pengar till mat. Åtminstone vid jul.
Herregud, på sommaren är det ju varmt ju! Då behöver man ju inga varma kläder, eller något varmt att sova i. Mat, ja men det är väl bara att gå till närmsta å och fiska lite eller?
För det regnar ju aldrig här i Sverige på sommaren, det blir ju aldrig vått och kallt, så på sommaren behövs ju ingen insamling!
Våren och hösten då. Nej men det är ju rätt behagligt ute då med.
Så det ärju väldans snällt tänkt att dom spelar in en julskiva en gång om året till dom hemlösa. För det får vi ju höra då, om och om igen på radion, tv och där det kan tänkas höras.
18000 sägs siffran vara. På de hemlösa. Men det finns säkert ett stort mörkertal med.
Men EN gång om året får dom uppmärksamhet. För jävligt.
I drömmarnas trädgård..
Idag har jag haft en välbehövlig sovmorgon. Kan inte säga annat än att det var SKÖNT!
Senare idag bär det iväg på kalas. Min moster fyller femtiofyra år och det ska bli kul att träffa släkten. Lite kaffe och fika på det är ju heller aldrig fel.
Var och inhandlade choklad och en bok på Ica här i byn, som fått en egen "Bookshop".
Perfekt, då det inte finns någon bokhörna här. Spanade även in lite eventuella julklappar till Emil som älskar "I drömmarnas trädgård"
Senare idag bär det iväg på kalas. Min moster fyller femtiofyra år och det ska bli kul att träffa släkten. Lite kaffe och fika på det är ju heller aldrig fel.
Var och inhandlade choklad och en bok på Ica här i byn, som fått en egen "Bookshop".
Perfekt, då det inte finns någon bokhörna här. Spanade även in lite eventuella julklappar till Emil som älskar "I drömmarnas trädgård"
Årstidernas ansikten
I somras..
I våras
I vintras
Idag
I våras
I vintras
Idag
Jag funderar på..
hur kommer det sig att man tydligen får bära makeup i USA när man opereras? Jag menar, här i Sverige ska man ju skrubba sig ren med det där medlet, vad det nu kallas minst två ggr innan narkos.. Sett detta fenomen ett par gånger nu på tv (dokumentärer) och blir alltid lika förvånad.
Varför är Sverige ett så "duktigt" land med så "duktigt" folk?
Och vart tusan har Emils alla nappar tagit vägen? Nu har vi en. EN enda!
Varför är Sverige ett så "duktigt" land med så "duktigt" folk?
Och vart tusan har Emils alla nappar tagit vägen? Nu har vi en. EN enda!
14 oktober
Höstens stora händelse i Götene har gått av stapeln idag.
Höstmarknaden. År ut och år in. Där har man gått sen barnsben med ett fast grepp i sina föräldrars hand. Med kompisar från skolan när man blev lite större, för att sedan tröttna i en viss ålder.
För att sedan återgå, stolt spatserande med barnvagn.
Våra små blev stora och har börjat cykla dit själva med sina kompisar. Vi lite tafatta irrandes omkring i hopp för att se dom.
Och nu idag åter med en liten i vagn och mormor brevid oss.
Fast idag var det lite annorlunda. Man känner ju många av besökarna. Mor min känner ännu fler.
Som vanligt när man träffar någon bekant börjar man ju med frasen, Hur är det?
Dom fick svar som dom nog inte var beredda på. Vem är egentligen beredd på att höra, jag har bröstcancer?
Men jag tycker det är bra att hon berättar. Det är en viktig del i hela processen. Att man inte svarar jo det är bara fint med mig, när det egentligen inte är det.
Jag kände mig som en betraktare när jag stod där iakttagandes deras miner. Lyssnade på deras svar.
Dom tog bort tumören från bröstet, men tog även bort ett par lymfkörtlar från armhålan eftersom den sk. portvaktskörteln, den närmast tumören visade aktivitet.
Så det är det svaret vi ska vänta på nu i två veckor till.
Och hoppas och tro att dom inte visar något.
Inga cancerceller i dom.
Det är svaret vi vill ha.
Höstmarknaden. År ut och år in. Där har man gått sen barnsben med ett fast grepp i sina föräldrars hand. Med kompisar från skolan när man blev lite större, för att sedan tröttna i en viss ålder.
För att sedan återgå, stolt spatserande med barnvagn.
Våra små blev stora och har börjat cykla dit själva med sina kompisar. Vi lite tafatta irrandes omkring i hopp för att se dom.
Och nu idag åter med en liten i vagn och mormor brevid oss.
Fast idag var det lite annorlunda. Man känner ju många av besökarna. Mor min känner ännu fler.
Som vanligt när man träffar någon bekant börjar man ju med frasen, Hur är det?
Dom fick svar som dom nog inte var beredda på. Vem är egentligen beredd på att höra, jag har bröstcancer?
Men jag tycker det är bra att hon berättar. Det är en viktig del i hela processen. Att man inte svarar jo det är bara fint med mig, när det egentligen inte är det.
Jag kände mig som en betraktare när jag stod där iakttagandes deras miner. Lyssnade på deras svar.
Dom tog bort tumören från bröstet, men tog även bort ett par lymfkörtlar från armhålan eftersom den sk. portvaktskörteln, den närmast tumören visade aktivitet.
Så det är det svaret vi ska vänta på nu i två veckor till.
Och hoppas och tro att dom inte visar något.
Inga cancerceller i dom.
Det är svaret vi vill ha.
13 oktober
Idag har det gått en vecka. Två veckors väntan kvar.
Hoppsan då
Jag var inne på My Way häromdagen för ett ärende.
Bakom kassan står det två unga killar(ägarna) och den ena ska just få betalt av mig.
Jag drar upp plånboken ur min stora väska som rymmer allt plus lite till, då en tampong som tydligen kilat sig in i plånboken får liv och flyger upp mot honom.
Fint jobbat. Typiskt mig.
Bakom kassan står det två unga killar(ägarna) och den ena ska just få betalt av mig.
Jag drar upp plånboken ur min stora väska som rymmer allt plus lite till, då en tampong som tydligen kilat sig in i plånboken får liv och flyger upp mot honom.
Fint jobbat. Typiskt mig.
Hyposens
Nä nu är det sprutdags för Bella. Jösses vart tog dom här tre åren med sprutor vägen?
Kanske jag får ta lite bilder på damen idag oxå. Man vet aldrig.
Kanske jag får ta lite bilder på damen idag oxå. Man vet aldrig.
Ivriga händer
???????
Jarmo sitter här och pillar lite. Inte på mig då, utan på designen på bloggen.
Anna gjorde den så fin sist men nu känner jag mig lite sugen på en ny.
Grejen är att jag fattar nada. Jarmo hänger med desto mer.
Men en sak fattar inte ens han, (Anna vet att du säkert har annat att syssla med än att designa andras bloggar) men vart sparar man headers bilden?
Undrar han som snart pillar sönder min blogg!
Anna gjorde den så fin sist men nu känner jag mig lite sugen på en ny.
Grejen är att jag fattar nada. Jarmo hänger med desto mer.
Men en sak fattar inte ens han, (Anna vet att du säkert har annat att syssla med än att designa andras bloggar) men vart sparar man headers bilden?
Undrar han som snart pillar sönder min blogg!
Höstdag
Vackra färger är som balsam på själen...
Stora och minstingen
Emil hittade en frusen kompis..
Imse Vimse frusen
Stora och minstingen
Emil hittade en frusen kompis..
Imse Vimse frusen
Höstkängor!
Jag älskar kängor. Så snyggt och passar till det mesta. Så det får nog bli några i detta stuket snarast!
Bild lånad från skopunkten.
Full av beundran..
Första tanken när Emil kastade iväg mackan så den svischade igenom halva vardagsrummet i morses var, den killen kommer att gå riktigt långt i kastsport. Av något slag.
Jag är djupt imponerad av hur långt man kan kasta när man är så liten!
Sen kom jag på mig själv och tillrättavisade honom såklart. Så som det hör till.
Man får inte kasta smörgåsen Emil sa jag. Med beundran i rösten.
Jag är djupt imponerad av hur långt man kan kasta när man är så liten!
Sen kom jag på mig själv och tillrättavisade honom såklart. Så som det hör till.
Man får inte kasta smörgåsen Emil sa jag. Med beundran i rösten.
Vår egna trollskog
Imorgon blir det nog en sväng till skogen.
Skönt.
Skönt.
Som en zombie
Med tanke på att jag var hemma klockan två i natt så var jag en aningens trött när Emil vaknade klockan sex. Jarmo jobbade över idag så jag hade inget annat val än att kliva upp. Seg i huvudet som bare den, man är ju van att få mer sömn än fyra timmar men det var ju självförvållat.
Och mycket trevlig personalfest var det. Kan inte fatta att inte fler Götenebor åker när dom har chansen. God mat, mycket folk och dans på discogolvet.
Lyckades göra en lättsam scendebut oxå.. Vi tänkte att vi traskar väl bort och lyssnar en sväng på Timotej då eftersom alla bara försvann rätt som det var.
Jag och Jossa hamnar i någon smal gång för att sedan dyka upp som två vilsna yrhönor brevid scen där Timotej sjunger. När vi tittar uppåt sitter där ett antal hundra personer, förmodligen funderande på vår fina entre. Men det är sådant som brukar hända mig. Så själv är jag inte förvånad.
Så denna dag har flytit på i lugnt tempo, lite fika hos mor och Thomas (som ser lika pigg ut trots operationen) en lång middagslur med Emil och en god potatisgratäng med tillbehör som avslutning.
Vardagen rullar på trots att den ändå inte är sig riktigt lik.
Lite ljus för familjen.
Så enkel rätt som är så smarrigt!
Och mycket trevlig personalfest var det. Kan inte fatta att inte fler Götenebor åker när dom har chansen. God mat, mycket folk och dans på discogolvet.
Lyckades göra en lättsam scendebut oxå.. Vi tänkte att vi traskar väl bort och lyssnar en sväng på Timotej då eftersom alla bara försvann rätt som det var.
Jag och Jossa hamnar i någon smal gång för att sedan dyka upp som två vilsna yrhönor brevid scen där Timotej sjunger. När vi tittar uppåt sitter där ett antal hundra personer, förmodligen funderande på vår fina entre. Men det är sådant som brukar hända mig. Så själv är jag inte förvånad.
Så denna dag har flytit på i lugnt tempo, lite fika hos mor och Thomas (som ser lika pigg ut trots operationen) en lång middagslur med Emil och en god potatisgratäng med tillbehör som avslutning.
Vardagen rullar på trots att den ändå inte är sig riktigt lik.
Lite ljus för familjen.
Så enkel rätt som är så smarrigt!
7 oktober
Jag berättade för barnen förut. Jag berättade redan förra veckan, det vi visste då men på ett ganska lättsamt sätt. Jag ljög absolut inte, men jag berättade inte heller alltihop. Bara en viss del.
Jag ville bespara dom lite. Men nu ikväll insåg jag att det finns ingen anledning att inte berätta allt, hur det verkligen ligger till.
Att mormor faktiskt har bröstcancer. Att vi måste vänta tre veckor till innan vi vet ännu mer.
Om behandlingar. Och annat.
Man vill skydda dom mot allt, men här måste man tyvärr berätta. Och när man bor i lilla Götene så sprider sig saker snabbt, och jag vill att dom ska höra allt från mig. Ingen annan.
Det är ju trots allt verkligheten, fast man bara önskar att det inte var så.
Efter samtalet med barnen slog det mig.
Markus är elva år, Bella nio. När jag var elva år hade min mor det här samtalet med mig. Hon berättade att min morfar hade cancer.
Men den här gången ska det INTE sluta likadant. Det har vi bestämt. Allihopa.
Jag ville bespara dom lite. Men nu ikväll insåg jag att det finns ingen anledning att inte berätta allt, hur det verkligen ligger till.
Att mormor faktiskt har bröstcancer. Att vi måste vänta tre veckor till innan vi vet ännu mer.
Om behandlingar. Och annat.
Man vill skydda dom mot allt, men här måste man tyvärr berätta. Och när man bor i lilla Götene så sprider sig saker snabbt, och jag vill att dom ska höra allt från mig. Ingen annan.
Det är ju trots allt verkligheten, fast man bara önskar att det inte var så.
Efter samtalet med barnen slog det mig.
Markus är elva år, Bella nio. När jag var elva år hade min mor det här samtalet med mig. Hon berättade att min morfar hade cancer.
Men den här gången ska det INTE sluta likadant. Det har vi bestämt. Allihopa.
Personalfest då..
Imorgon är det personalfest på Stadt i Skara. Jag har anmält mig så det blir väl att jag åker dit.
Jossa jobbar ju inom samma som jag, så det blir vi och ett fåtal till från Götene, och ett antal personer från Skara, så det kan nog bli kul ändå. Även om jag inte är superladdad. Just nu.
Jag frågade Bella och hennes kompis om dom gillar Timotej mycket.
Jaaaa!! svarade dom.
Dom spelar för oss i morgon på personalfesten svarade jag.
Kunde inte låta bli att retas lite med dom.
Fast det är inte min musiksmak. Definitivt inte.
Ska vara en aning tyngre än så.
Jossa jobbar ju inom samma som jag, så det blir vi och ett fåtal till från Götene, och ett antal personer från Skara, så det kan nog bli kul ändå. Även om jag inte är superladdad. Just nu.
Jag frågade Bella och hennes kompis om dom gillar Timotej mycket.
Jaaaa!! svarade dom.
Dom spelar för oss i morgon på personalfesten svarade jag.
Kunde inte låta bli att retas lite med dom.
Fast det är inte min musiksmak. Definitivt inte.
Ska vara en aning tyngre än så.
Som en labyrint
Jag skulle kunna välja att skriva ner alla tusen tankar och funderingar jag har nu men det går inte för det skulle inte bli någon ordning på det.
För just nu är det ingen ordning alls.
För just nu är det ingen ordning alls.
6 Oktober Uppvaknandet
Nu börjar den långa väntan.
Tre veckors jävlig väntetid.
Tre veckors jävlig väntetid.
Femte oktober
Idag är han ett och ett halvt år. Den lille filuren.
Vi
Jarmo, ropade jag igår. Kom och läs en grej här i min blogg!
Va?? svarade han. Räcker det inte med att jag får stå ut med dig hela dagarna, måste jag läsa det du tänker nu oxå?
Med glimten i ögat.
Givetvis.
3 Oktober Annat kan vänta
På onsdag kommer jag att bli sen till jobbet.
För jag ska köra in mor till Lidköping där dom ska operera bort en tårtbit från bröstet.
Sedan åker jag direkt och jobbar. Hon tycker att hon kan vara där själv när operationen görs och en stund efteråt.
Men jag skulle lätt kunna sitta där hela dagen.
Och vänta. Kanske äta upp en medtagen dajm (som egentligen är tänkt till henne, men som kanske går åt då operationen tar sin tid.
Så som hon gjorde för tjugotre år sen.
Då det var jag som opererade bort en tumör som satt under mitt öra.
Då hon åt upp min dajm för att operationen på mig drog ut på tiden.
Det skulle jag kunna göra.
Annat kan vänta.
För jag ska köra in mor till Lidköping där dom ska operera bort en tårtbit från bröstet.
Sedan åker jag direkt och jobbar. Hon tycker att hon kan vara där själv när operationen görs och en stund efteråt.
Men jag skulle lätt kunna sitta där hela dagen.
Och vänta. Kanske äta upp en medtagen dajm (som egentligen är tänkt till henne, men som kanske går åt då operationen tar sin tid.
Så som hon gjorde för tjugotre år sen.
Då det var jag som opererade bort en tumör som satt under mitt öra.
Då hon åt upp min dajm för att operationen på mig drog ut på tiden.
Det skulle jag kunna göra.
Annat kan vänta.
Målande framtidsdrömmar
Markus satt här och skrev för glatta livet förut. Dom har haft författarbesök på skolan, Kim M. Kimselius hette författaren som besökte dom. Vad M:et stod för var en hemlighet berättade Markus. (Som dock tagit reda på det)
Och intryck har hon sannerligen gjort på honom. Han ska bli författare. Han har velat det länge, men nu blev han ännu mer inspirerad. Så han skrev och skrev, tills jag sa att det räcker nog för ikväll.
Man måste ju ha en liten paus oxå, och sova vidare på saken.
Bella satt och målade kaffekoppar med olika motiv på ett papper. Hennes dröm är att äga ett cafe eller en klädaffär. Och i hennes fall är det viktigt att vara chefen, ägaren.
Emil sover sen en stund tillbaka. Nöjd.
Han är nöjd så länge alla gör som han (pekar och hm:ar) säger.
Han är redan en boss. Vi låter honom tro det iallafall. En liten stund.
2 Oktober Så här ligger det till
Markus var iväg på sitt idag, Jarmo och Emil på annat håll (fika på Taste..) och jag for in till Lidköping med Bella och syrran.
Jag fick ju en del presentkort när jag fyllde år, och en massa annat fint som blommor, vin, mm så det kände jag för att shoppa upp. Presentkortet alltså.
Mor och hennes kompis var oxå inne och gjorde stan, så vi sammanslog fikat.
Jag fynda en scarf (därav lappen som hänger där så tjusigt). Fynda och fynda, den var iofs inte jättebillig men skit samma. Den var inte svart som det annars lätt blir när jag köper kläder och ting.
Vi tog oss en eftermiddagspromenad i skogen, jag, Emil och Bella med kompis.
Med den här parveln ser man saker ur olika perspektiv.
När vi var framme i leksaksaffären igår, kom Jarmo och Emil med den här traktorn.
Men HALLÅ skrek jag över hela affären, 179 kronor för en liten plastsak?
Ja, svarade Jarmo lugnt. Emil pekade på den här och sa att den ville han ha.. Typ..
Vet du varför den var så dyr? Frågade Jarmo mig när vi kom hem. NÄÄÄ, svarade jag.
Titta här, och så visade han mig vart den var gjord.
Made in Finland. Det är ingen skit det här, det är riktig kvalite på det här fortsatte Jarmo.
Jag vet, svarade jag då. Finland är känt för sin höga kvalite på kläder, skor och saker.
Finland är känt för sitt starka släkte, den finska Sisun.
Min mamma är finska och hon genomfylls av den finska sisun. Hon är en stark kvinna och ger sig aldrig. Envis som synden är hon.
Och det tur det.
På onsdag ska hon opereras.
Vi har nyss fått veta att hon har bröstcancer. Men den jävla sjukdomen kan hälsa hem. För där går den bet.
Hon är ju finska.
Och vår mamma.
Jag fick ju en del presentkort när jag fyllde år, och en massa annat fint som blommor, vin, mm så det kände jag för att shoppa upp. Presentkortet alltså.
Mor och hennes kompis var oxå inne och gjorde stan, så vi sammanslog fikat.
Jag fynda en scarf (därav lappen som hänger där så tjusigt). Fynda och fynda, den var iofs inte jättebillig men skit samma. Den var inte svart som det annars lätt blir när jag köper kläder och ting.
Vi tog oss en eftermiddagspromenad i skogen, jag, Emil och Bella med kompis.
Med den här parveln ser man saker ur olika perspektiv.
När vi var framme i leksaksaffären igår, kom Jarmo och Emil med den här traktorn.
Men HALLÅ skrek jag över hela affären, 179 kronor för en liten plastsak?
Ja, svarade Jarmo lugnt. Emil pekade på den här och sa att den ville han ha.. Typ..
Vet du varför den var så dyr? Frågade Jarmo mig när vi kom hem. NÄÄÄ, svarade jag.
Titta här, och så visade han mig vart den var gjord.
Made in Finland. Det är ingen skit det här, det är riktig kvalite på det här fortsatte Jarmo.
Jag vet, svarade jag då. Finland är känt för sin höga kvalite på kläder, skor och saker.
Finland är känt för sitt starka släkte, den finska Sisun.
Min mamma är finska och hon genomfylls av den finska sisun. Hon är en stark kvinna och ger sig aldrig. Envis som synden är hon.
Och det tur det.
På onsdag ska hon opereras.
Vi har nyss fått veta att hon har bröstcancer. Men den jävla sjukdomen kan hälsa hem. För där går den bet.
Hon är ju finska.
Och vår mamma.
1 Oktober Gillar inte främmande förändringar.
Vi var framme i Götene och uträttade ärenden förut. Frisörbesök för Markus, leksaksaffärsbesök för Emil som promt var tvungen att ha en NY bil enligt Jarmo.. osv..
När jag närmar mig bankomaten för att kolla pengastatusen hör jag dragspelsmusik. Jag tittar upp och ser en tjej sitta på marken utanför Ica och spela dragspel.
Jag tittar snabbt ner igen och går in på bankomaten, men kan inte låta bli att titta ut mot henne. Så där som i smyg liksom.
Vi är inte vana vid sånt här. Vi är helt främmande för människor som står utanför mataffären och försöker med sin musik spela ihop en slant till , ja till vad vet jag om det?
Jag går tillbaka till familjen och sedan knallar vi iväg mot Ica igen. Jag tittar åter igen på dragspelstjejen, barnen tittar, alla som går förbi tittar och tittar.
Dragspelstjejen tittade upp mot Bella och sa hej, Bella hejade glatt tillbaka.
Vi är inte vana vid sånt i vår lilla by. Vi är inte vana vid det främmande.
Vi vet inte riktigt hur vi ska hantera sådana situationer.
Vi är inte vana vid förändringar.
Jag gillar inte främmande förändringar.
Tänk på att det är Oktober nu.
Köp ett rosa band och stöd forskningen i bröstcancer.
När jag närmar mig bankomaten för att kolla pengastatusen hör jag dragspelsmusik. Jag tittar upp och ser en tjej sitta på marken utanför Ica och spela dragspel.
Jag tittar snabbt ner igen och går in på bankomaten, men kan inte låta bli att titta ut mot henne. Så där som i smyg liksom.
Vi är inte vana vid sånt här. Vi är helt främmande för människor som står utanför mataffären och försöker med sin musik spela ihop en slant till , ja till vad vet jag om det?
Jag går tillbaka till familjen och sedan knallar vi iväg mot Ica igen. Jag tittar åter igen på dragspelstjejen, barnen tittar, alla som går förbi tittar och tittar.
Dragspelstjejen tittade upp mot Bella och sa hej, Bella hejade glatt tillbaka.
Vi är inte vana vid sånt i vår lilla by. Vi är inte vana vid det främmande.
Vi vet inte riktigt hur vi ska hantera sådana situationer.
Vi är inte vana vid förändringar.
Jag gillar inte främmande förändringar.
Tänk på att det är Oktober nu.Köp ett rosa band och stöd forskningen i bröstcancer.
