God fortsättning!
Jag läser att många skriver nyårskrönikor.
Jag saknar tydligen både närminne och långminnet. Så jag gör en kvarttalsrapport!
Vintern kom tidigt och tycktes aldrig ge vika för våren. Jag trodde aldrig vi skulle få uppleva ännu en likadan på många herrans år.
Så fel jag hade.
Jag njöt i fulla drag av min sista mammaledighet. Den femte april fyllde Emil ett år. Dagen efter började jag jobba.
Jarmo tog över hemmavid.
Våren kom tillslut. Och med den den första grillningen ute på altan.
Sommaren kom och jag var långledig igen.
Bad, grilla, umgänge, utflykter, svordomar över den där.... poolen som var ständigt översvämmad av barn.
Men jag älskar det!
Hösten kom och med den ett besked som satte hela vår värld i gungning. Att vår mor fått bröstcancer.
Vintern stormade åter in i våra liv. Men nu med bra besked.
Gott Nytt Friskt År Önskar Jag Er Alla.
För det är ju det som är det väsentliga. Små skitsaker är inte längre så stort.
Jag saknar tydligen både närminne och långminnet. Så jag gör en kvarttalsrapport!
Vintern kom tidigt och tycktes aldrig ge vika för våren. Jag trodde aldrig vi skulle få uppleva ännu en likadan på många herrans år.
Så fel jag hade.
Jag njöt i fulla drag av min sista mammaledighet. Den femte april fyllde Emil ett år. Dagen efter började jag jobba.
Jarmo tog över hemmavid.
Våren kom tillslut. Och med den den första grillningen ute på altan.
Sommaren kom och jag var långledig igen.
Bad, grilla, umgänge, utflykter, svordomar över den där.... poolen som var ständigt översvämmad av barn.
Men jag älskar det!
Hösten kom och med den ett besked som satte hela vår värld i gungning. Att vår mor fått bröstcancer.
Vintern stormade åter in i våra liv. Men nu med bra besked.
Gott Nytt Friskt År Önskar Jag Er Alla.
För det är ju det som är det väsentliga. Små skitsaker är inte längre så stort.
Franska mygg
Inatt drömde jag (som vanligt) en massa drömmar.
Har ni hört talas om " Franska mygg" ??
Det har aldrig jag. Förrän nu då, i drömmen.
Jag var på ett tropiskt ställe, jag tror det kan ha varit Thailand. Rätt som det är dyker det upp ett mygg i drömmen. Storleken var som en mindre fjäril ungefär. Lite fladdermusliknande.
Sjukt.. jag vet.
En till dök upp och någon sa då till mig, Det är franska mygg!
Jag blev genast mycket bekymrad då jag inte hade någon allergimedicin med mig.
Tydligen var dom väldigt giftiga.
Lustigt hur man kan drömma om något man aldrig någonsin sett eller hört talas om..
Hm ska nog googla lite på ordet Franska mygg senare ikväll.
Nu städa!
Har ni hört talas om " Franska mygg" ??
Det har aldrig jag. Förrän nu då, i drömmen.
Jag var på ett tropiskt ställe, jag tror det kan ha varit Thailand. Rätt som det är dyker det upp ett mygg i drömmen. Storleken var som en mindre fjäril ungefär. Lite fladdermusliknande.
Sjukt.. jag vet.
En till dök upp och någon sa då till mig, Det är franska mygg!
Jag blev genast mycket bekymrad då jag inte hade någon allergimedicin med mig.
Tydligen var dom väldigt giftiga.
Lustigt hur man kan drömma om något man aldrig någonsin sett eller hört talas om..
Hm ska nog googla lite på ordet Franska mygg senare ikväll.
Nu städa!
Att tycka sitt.
Vi hade en diskussion jag och en vän. Det började med att jag frågade om jag fick lägga ut en bild på henne här på bloggen som hon sa nej till.
Vilket jag självklart respekterar. Det är även därför en del av mina nära och kära aldrig syns här, för en del vill inte synas.
Vi kom in på min blogg och att synas på internet överhuvudtaget.
Hon menade på att folk läser endast av nyfikenhet. För att vältra i andras liv. För att dom är nyfikna osv.. Fast som i en negativ klang.
Nej svarade jag, jag vet vilka som läser. I allafall en del av dom. Jag känner en del av dom och jag läser deras bloggar.
Försökte berätta det positiva med bloggar.
Men hon var inte alls med på det.
Jag sa att det är jag som väljer vad jag skriver. Jag väljer innehållet. Finns inget att vältra sig i.
Läsaren tolkar på sitt sätt.
Jag på mitt.
Jag har min egen lilla humor. Alla kanske inte har densamma, men det är ju lite det som är grejen.
Jag skriver.
Ni läser.
Sedan är tolkningen valfri.
Men det är fortfarande jag som bestämmer innehållet.
Vilket jag självklart respekterar. Det är även därför en del av mina nära och kära aldrig syns här, för en del vill inte synas.
Vi kom in på min blogg och att synas på internet överhuvudtaget.
Hon menade på att folk läser endast av nyfikenhet. För att vältra i andras liv. För att dom är nyfikna osv.. Fast som i en negativ klang.
Nej svarade jag, jag vet vilka som läser. I allafall en del av dom. Jag känner en del av dom och jag läser deras bloggar.
Försökte berätta det positiva med bloggar.
Men hon var inte alls med på det.
Jag sa att det är jag som väljer vad jag skriver. Jag väljer innehållet. Finns inget att vältra sig i.
Läsaren tolkar på sitt sätt.
Jag på mitt.
Jag har min egen lilla humor. Alla kanske inte har densamma, men det är ju lite det som är grejen.
Jag skriver.
Ni läser.
Sedan är tolkningen valfri.
Men det är fortfarande jag som bestämmer innehållet.
Här kommer jag
Tänk om en annan kunde ha Emils sprudlande energi när man kliver upp på morgonen.
Ivrigt studsande, glada små rop, glädjedans.
Lillbossen...
Ivrigt studsande, glada små rop, glädjedans.
Lillbossen...
28 december
Jag tror att några av er undrar hur det går för min mor.
Hon fick ju göra om röntgen på levern för dom hade sett en skugga där.
Idag fick hon brevet från läkaren. Där stod:
Svaret på leverröntgen visar glädjande nog ingen spridning dit!!
Jag tycker att det var personligt skrivet av läkaren som just skrivit glädjande.
Och ni kan ju tro att vi är glada.
Och lättade.
På torsdag gör hon sin tredje cellgiftsbehandling sen har redan halva tiden gått.
Sedan till våren när cellgifterna är avklarade återstår strålbehandlingen på 5 veckor.
Sen ska hon vara färdigbehandlad.
Det här fotoalbumet fick hon av syrran i julklapp. Troligen den finaste mest genomarbetade julklappen någonsin.
Hon fick ju göra om röntgen på levern för dom hade sett en skugga där.
Idag fick hon brevet från läkaren. Där stod:
Svaret på leverröntgen visar glädjande nog ingen spridning dit!!
Jag tycker att det var personligt skrivet av läkaren som just skrivit glädjande.
Och ni kan ju tro att vi är glada.
Och lättade.
På torsdag gör hon sin tredje cellgiftsbehandling sen har redan halva tiden gått.
Sedan till våren när cellgifterna är avklarade återstår strålbehandlingen på 5 veckor.
Sen ska hon vara färdigbehandlad.
Det här fotoalbumet fick hon av syrran i julklapp. Troligen den finaste mest genomarbetade julklappen någonsin.
Snörvel
Då var det min tur med feber och snörvel. Hoppas bara att det ger sig fort. Kunde varit mer.
Får hoppa över firandet av min kusin i morrn igen då dom klarat sig från förkylningar och skit.
Kvällen däremot är jag bortbjuden på lite vin, goda ostar och annat smaskens, får väl se hur jag gör där. Hon bryr sig knappt om jag inte är piggelin och orkar jag så bär det kanske iväg en liten sväng.
Känns inte schysst att ställa in det för jag vet att hon har sett fram emot det. Syrran och en kompis till oss ska också dit, och dom har redan varit i kontakt med våra bacillusker...
Snart är det nyårsafton mina vänner! Det firar vi med goda vänner och deras barn. Vi kör vartannat år här och vartannat där.
I år blir det här. Mat och trevligt umgänge står på listan.
Får hoppa över firandet av min kusin i morrn igen då dom klarat sig från förkylningar och skit.
Kvällen däremot är jag bortbjuden på lite vin, goda ostar och annat smaskens, får väl se hur jag gör där. Hon bryr sig knappt om jag inte är piggelin och orkar jag så bär det kanske iväg en liten sväng.
Känns inte schysst att ställa in det för jag vet att hon har sett fram emot det. Syrran och en kompis till oss ska också dit, och dom har redan varit i kontakt med våra bacillusker...
Snart är det nyårsafton mina vänner! Det firar vi med goda vänner och deras barn. Vi kör vartannat år här och vartannat där.
I år blir det här. Mat och trevligt umgänge står på listan.
Jösses..
jag höll ju på att missa att Jack Sparrow är på tv!
Gäckande årstider
Jag är ledig hela veckan som kommer. Så skönt att bara vara.
Även om rastlösheten infaller sig ganska snart hos mig.
Men på ett sätt är den här ledigheten den skönaste på hela året. För det finns noll måsten. Jo utom det vanliga som hör hemmet och barn till då, men man slipper känna att man måste uttnyttja hela långa varma dagen till max som jag gärna gör på sommaren. Då existerar inte inomhus längre. Då är det att vara ute för hela slanten.
Nu kan jag gå här inne och titta ut och njuta av det vackra. Vara ute en liten lagom stund med Emil om det inte är för kallt och sen dra mig in igen. Jag är ju ingen vintermänniska. Som sagt.
Markus och Bella däremot, dom ser man knappt skymten av.
Det är skridskor och pulkaåkning hela dagarna. I stort sett.
Och dom åker med sina kompisar. Dom har snabbt passerat åldern då vi stod brevid eller åkte med till att göra allt med kompisarna.
Det är den åldern.
Det slog mig ikväll, igen. Dom blir verkligen bara större och större. Allt är som det ska, men ibland kan man få en känsla av vemod.
Tiden går alldeles för fort.
Snart rusar vi ut till bilen igen (men då jäklar åker vi ihop för inte släpper jag dom själva till sjön inte!!)
Fullt ös med filtar, badkläder, fika och ungar på väg till badstranden.
Full fart mot semester, sommarlov och badstränder.
Och medans vi rusar omkring där har ingen av oss tid att ta en blick bakåt för att se den kalla vintern vi nyss lämnat.
Om man inte stannar upp för en sekund.
Även om rastlösheten infaller sig ganska snart hos mig.
Men på ett sätt är den här ledigheten den skönaste på hela året. För det finns noll måsten. Jo utom det vanliga som hör hemmet och barn till då, men man slipper känna att man måste uttnyttja hela långa varma dagen till max som jag gärna gör på sommaren. Då existerar inte inomhus längre. Då är det att vara ute för hela slanten.
Nu kan jag gå här inne och titta ut och njuta av det vackra. Vara ute en liten lagom stund med Emil om det inte är för kallt och sen dra mig in igen. Jag är ju ingen vintermänniska. Som sagt.
Markus och Bella däremot, dom ser man knappt skymten av.
Det är skridskor och pulkaåkning hela dagarna. I stort sett.
Och dom åker med sina kompisar. Dom har snabbt passerat åldern då vi stod brevid eller åkte med till att göra allt med kompisarna.
Det är den åldern.
Det slog mig ikväll, igen. Dom blir verkligen bara större och större. Allt är som det ska, men ibland kan man få en känsla av vemod.
Tiden går alldeles för fort.
Snart rusar vi ut till bilen igen (men då jäklar åker vi ihop för inte släpper jag dom själva till sjön inte!!)
Fullt ös med filtar, badkläder, fika och ungar på väg till badstranden.
Full fart mot semester, sommarlov och badstränder.
Och medans vi rusar omkring där har ingen av oss tid att ta en blick bakåt för att se den kalla vintern vi nyss lämnat.
Om man inte stannar upp för en sekund.
Hur gör man?
Något som fascinerar mig är att ett fåtal faktiskt lyckas med konststycket att både ha kakan kvar OCH äta upp den.
Imponerande.
Grymt imponerande.
Imponerande.
Grymt imponerande.
Only for you
En fröjd för finsmakare kanske? Om du nu är det Dizzy?
Klart du är. Du kikar ju in här mellan varven!
Det här är en del av Jarmos födelsedagspresent han fick då.
Klart du är. Du kikar ju in här mellan varven!
Det här är en del av Jarmos födelsedagspresent han fick då.
Julafton i bilder
Morgonlycka..
En härlig julfrukost hos bror min, Christina och barnen. Det gick feber där med, så det gjorde varken från eller till att vi kom upp.
En väntans stund hemma innan våra gäster dök upp.
Bilder säger så mycket mer än ord.
En härlig julfrukost hos bror min, Christina och barnen. Det gick feber där med, så det gjorde varken från eller till att vi kom upp.
En väntans stund hemma innan våra gäster dök upp.
Bilder säger så mycket mer än ord.
Juldagen
måste vara årets slappaste dag för vår del.
Jag har inte ens kommit ur min "dra på mig på morgonen tshirt än.
Vi har bara ätit, slappat, byggt ihop lite prylar, lekt med leksaker, spelat.. tagit det riktigt lugnt.
Jag behövde inte göra nåt idag. Jarmo stod för kökstjänsten och uppröjning efter gårdagen med.
Skönt.
Uppdatering, nu funkar allt som det ska igen. Med korten det vill säga!
Oj då nu gick det visst. (Dagens tips från coachen, Starta om datorn Malin!!! )
Jag har inte ens kommit ur min "dra på mig på morgonen tshirt än.
Vi har bara ätit, slappat, byggt ihop lite prylar, lekt med leksaker, spelat.. tagit det riktigt lugnt.
Jag behövde inte göra nåt idag. Jarmo stod för kökstjänsten och uppröjning efter gårdagen med.
Skönt.
Uppdatering, nu funkar allt som det ska igen. Med korten det vill säga!
Oj då nu gick det visst. (Dagens tips från coachen, Starta om datorn Malin!!! )
Uppesittarkväll
Nu är iallafall allt färdigt för min del. Jarmo for iväg en sväng för att uträtta lite ärenden men han brukar vara effektiv!
Ikväll blir det till att frossa lite chips och dip. Lite glögg slinker säkert ner också.
Bella håller humöret uppe, Emil börjar se lite hängig ut dessvärre men inget tar iallafall bort känslan av att det är Julafton imorgon!
Så ha en härlig jul allihopa, ät och ha det gott!
Emils första julmiddag förra året.
Ikväll blir det till att frossa lite chips och dip. Lite glögg slinker säkert ner också.
Bella håller humöret uppe, Emil börjar se lite hängig ut dessvärre men inget tar iallafall bort känslan av att det är Julafton imorgon!
Så ha en härlig jul allihopa, ät och ha det gott!
Emils första julmiddag förra året.
Stackars Bella...
Närmare fyrtio graders feber ligger hon däckad i.
Typiskt!
Den lär ju dra över oss alla förmodligen. För det är så det är i småbarnsfamiljer. I allafall i vår.
Dagens kalas är givetvis inställt. Julfrukosten hos min bror och Christina är troligen inställd den med eftersom det kommer att finnas en liten bebis där också. Och man vill ju absolut inte vara orsaken till att den lilla blir smittad.
För sånna är vi. Vi springer inte omkring i onödan och smittar ner människor eftersom alla inte klarar det lika bra.
Visa lite hänsyn för sina medmänniskor kallas det visst.
Jag vet inte vad man kan kalla det när man nonchalerar.
Okunskap?
Nonchalans?
Typiskt just nu iallafall.
Bittert inlägg?
Upp till läsaren att döma.
Typiskt!
Den lär ju dra över oss alla förmodligen. För det är så det är i småbarnsfamiljer. I allafall i vår.
Dagens kalas är givetvis inställt. Julfrukosten hos min bror och Christina är troligen inställd den med eftersom det kommer att finnas en liten bebis där också. Och man vill ju absolut inte vara orsaken till att den lilla blir smittad.
För sånna är vi. Vi springer inte omkring i onödan och smittar ner människor eftersom alla inte klarar det lika bra.
Visa lite hänsyn för sina medmänniskor kallas det visst.
Jag vet inte vad man kan kalla det när man nonchalerar.
Okunskap?
Nonchalans?
Typiskt just nu iallafall.
Bittert inlägg?
Upp till läsaren att döma.
Årets stora stund
Jag har legat i full knop just nu endast för att imorgon kunna njuta av att jag är klar! Ett kalas på förmiddagen hos min kusin, ett lätt röj här hemma efter det sen Färdigt!
Bara att sitta ner med familjen i morgon kväll. Uppesittarkvällen som blivit en tradition innehållandes Bingolotto och lite gott att smaska på. Inte göra något, bara ta det helt lugnt.
Julklappar är inslagna, julmaten inhandlad och granen har stått pyntad ett par dagar.
För ett par år sedan så var det som mest att göra kvällen innan jul.
Stressa.
Sedan la vi om taktiken och har nu de senaste åren haft en skön dag inte bara på julafton utan ochså kvällen innan.
Jag är traditionsbunden och vill att barnen ska få uppleva precis likadana jular som jag gjort.
En julklapp på morgonen i sängen.
Mat följt av fikat till det årliga tvprogrammet. Fast det är knappt ingen som tittar, men den ska stå på.
Julklappsutdelning och sedan mer mat och godis.
Hemma. Glädje. Lugnt. Känslan.
Bara att sitta ner med familjen i morgon kväll. Uppesittarkvällen som blivit en tradition innehållandes Bingolotto och lite gott att smaska på. Inte göra något, bara ta det helt lugnt.
Julklappar är inslagna, julmaten inhandlad och granen har stått pyntad ett par dagar.
För ett par år sedan så var det som mest att göra kvällen innan jul.
Stressa.
Sedan la vi om taktiken och har nu de senaste åren haft en skön dag inte bara på julafton utan ochså kvällen innan.
Jag är traditionsbunden och vill att barnen ska få uppleva precis likadana jular som jag gjort.
En julklapp på morgonen i sängen.
Mat följt av fikat till det årliga tvprogrammet. Fast det är knappt ingen som tittar, men den ska stå på.
Julklappsutdelning och sedan mer mat och godis.
Hemma. Glädje. Lugnt. Känslan.
Jo, jag är här
Men jag har viktiga grejer för mig...
Krångligt värre
Dagen har i stor del bestått av att byta lösen, byta lösen, ringa lite och.. byta lösen.
För jäkla kul.
Inte alls. Precis som om att man inte har nog att göra i dessa tider ändå?
Tur att Jarmo är grym på datorer, och att hans kusin är datatekniker. Så vi fick någon ordning på det.
För det blir rätt mycket som samlas på fyra datorer.
Men dagen var inte bara tråkig, vi fick fint besök av en söt bebis med familj och vi fick en tjusig gran att pynta.
Innehållet i julgransfoten (för att hålla den uppe) tänker jag inte berätta. Den var en aning smal därnere så vi fick fylla ut den lite.
Men nu står den här pyntad och fin.
Imorgon blir det personalfest.
Full fart.
Passar en rastlös själ som mig.
Ska bli spännande att se om den här klänningen passar
För jäkla kul.
Inte alls. Precis som om att man inte har nog att göra i dessa tider ändå?
Tur att Jarmo är grym på datorer, och att hans kusin är datatekniker. Så vi fick någon ordning på det.
För det blir rätt mycket som samlas på fyra datorer.
Men dagen var inte bara tråkig, vi fick fint besök av en söt bebis med familj och vi fick en tjusig gran att pynta.
Innehållet i julgransfoten (för att hålla den uppe) tänker jag inte berätta. Den var en aning smal därnere så vi fick fylla ut den lite.
Men nu står den här pyntad och fin.
Imorgon blir det personalfest.
Full fart.
Passar en rastlös själ som mig.
Ska bli spännande att se om den här klänningen passar
Skit!
Bara så att ni vet. Hela vårt jäkla nätverk här hemma har blivit hackat. Vilket betyder att någon har tillgång till precis allt. Och det är en del vill jag lova.
Jarmos Wow är inte längre vad det en gång var, kort finns ute, mm mm
Så.. risken finns ju då oxå att personen roar sig med att deleata min blogg.
Eftersom mycket annat blivit borttaget ikväll.
Risken finns oxå att det kan komma en jäkla massa skumma inlägg härinne med. Även om jag byter lösen.
Så vet ni....
Jarmos Wow är inte längre vad det en gång var, kort finns ute, mm mm
Så.. risken finns ju då oxå att personen roar sig med att deleata min blogg.
Eftersom mycket annat blivit borttaget ikväll.
Risken finns oxå att det kan komma en jäkla massa skumma inlägg härinne med. Även om jag byter lösen.
Så vet ni....
Ho ho
Vi har funderingar i år om hur vi ska göra med tomten. Om vi ska ha någon tomte eller ej.
Nu menar jag ju inte att tomten inte finns.. Nej jösses...
Jag menar ska vi be tomten komma hit eller inte? Med tanke på att lilleman i familjen blir väldigt ängslig när tomten kommer på tal.
Eller när tomtemasken lyckas hitta något ansikte att sitta på.
Ja, vi får se hur vi gör. Vi vill ju inte att han ska få skräckminnen för resten av livet.
Det har vi ju redan lyckats med för en av de andra barnen.
Nu menar jag ju inte att tomten inte finns.. Nej jösses...
Jag menar ska vi be tomten komma hit eller inte? Med tanke på att lilleman i familjen blir väldigt ängslig när tomten kommer på tal.
Eller när tomtemasken lyckas hitta något ansikte att sitta på.
Ja, vi får se hur vi gör. Vi vill ju inte att han ska få skräckminnen för resten av livet.
Det har vi ju redan lyckats med för en av de andra barnen.
17 december
Nu tar vi en sak i taget så löser sig allt tids nog nästa vecka. Det är ju en del som ska fixas klart.
Om man säger så.
Men viktigast av allt nu är att vi håller oss friska allihop. Givetvis är det viktig för alla, men för oss är det extra viktigt.
Vi får inte åka på något som kan göra mor min sjuk inför nästkommande cellgiftsbehandling. Det är nu i dagarna som immunförsvaret blir som sämst och vi ska ju fira jul ihop, som vi alltid gör.
Jag jobbar måndag och tisdag. Sen går vi hem och isolerar oss lite från skola och dagis iallafall.
Affärer kan jag dessvärre inte undvika. Ta i trä nu då.
Om man säger så.
Men viktigast av allt nu är att vi håller oss friska allihop. Givetvis är det viktig för alla, men för oss är det extra viktigt.
Vi får inte åka på något som kan göra mor min sjuk inför nästkommande cellgiftsbehandling. Det är nu i dagarna som immunförsvaret blir som sämst och vi ska ju fira jul ihop, som vi alltid gör.
Jag jobbar måndag och tisdag. Sen går vi hem och isolerar oss lite från skola och dagis iallafall.
Affärer kan jag dessvärre inte undvika. Ta i trä nu då.
Kul att kunna se fram emot Måndag
En vän till mig bara skrattade när jag berättade att jag ska iväg på Personalfest på måndag. Först har eleverna sin avslutning, sedan vi vår.
Det blir väl lugnt den här gången då, Malin? frågade Jossa mig.
Inga partytricks nu och ingen sång va?
Nejdå. Jag lovar. Jag ska uppföra mig.
Det gör jag alltid.
Kalasat klart!
Då har vi haft det sista födelsedagsfirandet för i år då.
Och den nyblivna trettiofemåringen är mycket nöjd över presenterna. Choklad, blommor, snygga tröjor och det här..
Olika ölsorter som ska avnjutas..
Och en egen Snönubbe.
Som tydligen inte ska vara med på bild eftersom både datorn och hela Internet verkar vara emot mig just nu. Får bli en annan dag då.
Lyckat var det iallafall.
Och den nyblivna trettiofemåringen är mycket nöjd över presenterna. Choklad, blommor, snygga tröjor och det här..
Olika ölsorter som ska avnjutas..
Och en egen Snönubbe.
Som tydligen inte ska vara med på bild eftersom både datorn och hela Internet verkar vara emot mig just nu. Får bli en annan dag då.
Lyckat var det iallafall.
Imorgon är en speciell dag
Mitt halva jag (jag vet att det heter min andre hälft) fyller år.
Jarmo blir 35 år.
Vi blev ihop när jag var 17 och han 18.
Snart har vi varit ihop halva vårt liv.
Grattis finaste
Men vi firar på fredag. Det är ju en del att stå i dessa dagar.
Jag har ett julbord att ordna på jobbet imorgon och Jarmo jobbar eftermiddag.
Och jul ni vet.. nästa vecka.
Så ni kan tro att jag blev själaglad när jag kom hem idag och mötte ett i stort sett färdigstädat hem.
Made by Jarmo och Barnen.
Dom vet precis hur dom ska ta mig på rätt sätt vid rätt tillfälle.
Jarmo blir 35 år.
Vi blev ihop när jag var 17 och han 18.
Snart har vi varit ihop halva vårt liv.
Grattis finaste
Men vi firar på fredag. Det är ju en del att stå i dessa dagar.
Jag har ett julbord att ordna på jobbet imorgon och Jarmo jobbar eftermiddag.
Och jul ni vet.. nästa vecka.
Så ni kan tro att jag blev själaglad när jag kom hem idag och mötte ett i stort sett färdigstädat hem.
Made by Jarmo och Barnen.
Dom vet precis hur dom ska ta mig på rätt sätt vid rätt tillfälle.
Ljuvligt!
Har jag missat att berätta den där lilla extra charmen med att ha skolbarn som går hem själva efter skolan?
När jag öppnade dörren idag med Emil i famnen fick jag liksom böja mig ner och på ett fäktande sätt simma fram. Genom ett par extra barns jackor, termobyxor, stövlar, väskor.. Tillslut kom jag fram en bite och kunde ställa ner Emil.
Köket ska vi inte tala om. Jag nämner kakao bara.
Det är ett sånt där härligt välkomnande hem tycker jag.
Föräldrar som "Mina barn säger aldrig något fult, svär inte och skulle aldrig göra något sådant" finner jag också charmigt.
Speciellt när man måste prata med dom.
Hälsningar från mamman som har barn som kan svära och säga fula saker.
När jag öppnade dörren idag med Emil i famnen fick jag liksom böja mig ner och på ett fäktande sätt simma fram. Genom ett par extra barns jackor, termobyxor, stövlar, väskor.. Tillslut kom jag fram en bite och kunde ställa ner Emil.
Köket ska vi inte tala om. Jag nämner kakao bara.
Det är ett sånt där härligt välkomnande hem tycker jag.
Föräldrar som "Mina barn säger aldrig något fult, svär inte och skulle aldrig göra något sådant" finner jag också charmigt.
Speciellt när man måste prata med dom.
Hälsningar från mamman som har barn som kan svära och säga fula saker.
Doktor Malin.. nä
Vi kom in på en diskussion om ellergier och eksem på jobbet idag. Jag skulle förmodligen kunna bli en hudläkare eller rådgivare.. nästan iallafall.
Jag berättade och dom satt fundersamma. Om böjveckseksem som liten. Nickelallergin som tillslut blev ett stort blödande sår på en större del av magen. (under ett par års tid) Om utslagen på hela kroppen som aldrig gav med sig. Om det som blev kallat "för snabbt immunförsvar" vilket innebar om man la en hand någonstans på min kropp växte märket av dennes hand upp ett par millimeter. Illrött och varmt blev det.
Den dagen när jag som sjuttonåring satt i telefon och gjorde en svepande rörelse med handen i luggen och halva luggen lossnade. Vilket resulterade i ett lamslaget jag som fortsatte att dra och det bara föll.
Jag hade då långt tjockt hår och det slutade med kala fläckar på 4-5 cm i hela huvudet. Som tur var kunde jag dölja det rätt hyfsat eftersom håret jag hade haft var så tjockt.
Aloepcia, fläckvis håravfall heter diagnosen. Kronisk håravfallsjukdom. Håret växte ut efter ett halvår igen, fick ett återfall men har hittils klarat mig från något mer.
Kortisonsprutor, krämer, salvor, tabletter, laserbehandling, UVB-strålning, oljebad, alger ...
Många många år bestod av behandling efter behandling.
När jag som tjugotvååring blev gravid med Markus försvann allt som ett trollslag.
Vips.. borta..
För att sedan ett par år senare dyka upp i annan gestalt.
Dammallergi, kvalster, hund, häst, katt, gräs, gråbo, björk,...mm mm
Bella och Emil har tyvärr båda ärvt dessa tråkiga anlag i form av atopiskt eksem, förkylningsastma, pollenallergi mm
Skulle kunna rabbla vidare men vi struntar i det nu.
Vad jag skulle komma till? Jo jag satt bara och skrattade åt situationen idag. När dom frågade vidare och jag berättade.
Men hur orkar ni??!!
Och hur kan du sitta och skratta åt det?
Ja, men vad tusan ska man göra då?
Men när någon kommer och säger till mig att det kliar lite i ögonen, och att det kittlas lite i näsan så kan jag inte låta bli att tänka
Så skönt för dig!
Och jag vill inte se en Så synd om dig kommentar för det är inte det jag är ute efter.
Jag ville bara säga att ibland kan man inte göra annat än skratta åt eländet.
Jag berättade och dom satt fundersamma. Om böjveckseksem som liten. Nickelallergin som tillslut blev ett stort blödande sår på en större del av magen. (under ett par års tid) Om utslagen på hela kroppen som aldrig gav med sig. Om det som blev kallat "för snabbt immunförsvar" vilket innebar om man la en hand någonstans på min kropp växte märket av dennes hand upp ett par millimeter. Illrött och varmt blev det.
Den dagen när jag som sjuttonåring satt i telefon och gjorde en svepande rörelse med handen i luggen och halva luggen lossnade. Vilket resulterade i ett lamslaget jag som fortsatte att dra och det bara föll.
Jag hade då långt tjockt hår och det slutade med kala fläckar på 4-5 cm i hela huvudet. Som tur var kunde jag dölja det rätt hyfsat eftersom håret jag hade haft var så tjockt.
Aloepcia, fläckvis håravfall heter diagnosen. Kronisk håravfallsjukdom. Håret växte ut efter ett halvår igen, fick ett återfall men har hittils klarat mig från något mer.
Kortisonsprutor, krämer, salvor, tabletter, laserbehandling, UVB-strålning, oljebad, alger ...
Många många år bestod av behandling efter behandling.
När jag som tjugotvååring blev gravid med Markus försvann allt som ett trollslag.
Vips.. borta..
För att sedan ett par år senare dyka upp i annan gestalt.
Dammallergi, kvalster, hund, häst, katt, gräs, gråbo, björk,...mm mm
Bella och Emil har tyvärr båda ärvt dessa tråkiga anlag i form av atopiskt eksem, förkylningsastma, pollenallergi mm
Skulle kunna rabbla vidare men vi struntar i det nu.
Vad jag skulle komma till? Jo jag satt bara och skrattade åt situationen idag. När dom frågade vidare och jag berättade.
Men hur orkar ni??!!
Och hur kan du sitta och skratta åt det?
Ja, men vad tusan ska man göra då?
Men när någon kommer och säger till mig att det kliar lite i ögonen, och att det kittlas lite i näsan så kan jag inte låta bli att tänka
Så skönt för dig!
Och jag vill inte se en Så synd om dig kommentar för det är inte det jag är ute efter.
Jag ville bara säga att ibland kan man inte göra annat än skratta åt eländet.
Denna vecka bjuder på
en snabbvisit från en Finlandsgäst. Imorgon dyker Jarmos moster upp (tur vi har bakat) Mer bak och städ väntar då min käresta fyller trettiofem år på torsdag. Men vi firar på fredag eftersom han jobbar eftermiddag och jag har ett julbord att förbereda på onsdag och servera på torsdag. Full fart på jobbet!
Nästa vecka vågar man knappt tänka på.
Apropå finnar ... min mor, moster och två vänner till dom var hembjudna till min "gammelfaster" på Nobeldagen.
Och man ska ju sätta guldkant på tillvaron sägs det och det gjorde dom.
Så här roar sig "De äldre.."
Nere till vänster står min mor och mosters faster som har en del "gåvor" och i mitten mor min. Uppe till vänster min moster och deras två vänner.
Tjusiga damer det!
Nu är gubben hemma
Man måste vara ifrån varann lite för att kunna längta.
Och nu kikar jag på sommarkort. Minnen att längta till.
Och nu kikar jag på sommarkort. Minnen att längta till.
Stämningsfullt
Och vackert var det
Bella, som äntligen efter fem år i kören fick ha levande ljus.
Bella, som äntligen efter fem år i kören fick ha levande ljus.
Luciafirande
Strax bär det av till Kinnekleva kyrka för att se Bella och dom andra tjejerna i Luciatåget.
Jag är inte så kyrklig av mig direkt.. men det här är allt vackert.
Jag är inte så kyrklig av mig direkt.. men det här är allt vackert.
Jasså?
Ett inlägg om dagen är nyttigt för magen!
Den kändes..
Inatt drömde jag att jag blev biten av en hund i min högra hand. Det gjorde oooont!
Är det höger hand jag ska fokusera på så betyder det vinst. ( Kan det bli något på Harry Boyen jag köpte igår kanske? )
Är det hunden som har betydelsen i drömmen så är det någon som baktalar mig.
Den som lever får se.
Inte var det den här godingen jag drömde om iallafall.
Är det höger hand jag ska fokusera på så betyder det vinst. ( Kan det bli något på Harry Boyen jag köpte igår kanske? )
Är det hunden som har betydelsen i drömmen så är det någon som baktalar mig.
Den som lever får se.
Inte var det den här godingen jag drömde om iallafall.
Tidig morgon
Jag är en kvällsmänniska ut i fingerspetsen.
Så ni kan ju själva räkna ut hur det står till med mig på morgonen..
Det var En av alla tankar jag hade då när vi skulle bli föräldrar för elva år sedan.
Jag kommer inte att få sova mer..
Men det fick vi ju.
När Markus och Bella blev större och kunde gå upp och själva.
Men nu är vi ju här igen med en liten pigg lilleman och mindre sömn för oss.
Fast nu vet man att det är övergående. Han kommer att sova länge han med.
Nån gång..
Vad jag skulle komma till är att jag har en liten egen tradition. Som jag haft så länge jag kan minnas. Oavsett veckodag.
Luciadagen.
Jag ställer klockan extra tidigt, går upp och brygger kaffe och sen sätter jag mig och kollar på Luciamorgon på tvn.
År efter år, ibland med ett vaket barn, ibland själv. Men jag sitter där högtidligt och lyssnar.
Och njuter lite extra av livet.
Så ni kan ju själva räkna ut hur det står till med mig på morgonen..
Det var En av alla tankar jag hade då när vi skulle bli föräldrar för elva år sedan.
Jag kommer inte att få sova mer..
Men det fick vi ju.
När Markus och Bella blev större och kunde gå upp och själva.
Men nu är vi ju här igen med en liten pigg lilleman och mindre sömn för oss.
Fast nu vet man att det är övergående. Han kommer att sova länge han med.
Nån gång..
Vad jag skulle komma till är att jag har en liten egen tradition. Som jag haft så länge jag kan minnas. Oavsett veckodag.
Luciadagen.
Jag ställer klockan extra tidigt, går upp och brygger kaffe och sen sätter jag mig och kollar på Luciamorgon på tvn.
År efter år, ibland med ett vaket barn, ibland själv. Men jag sitter där högtidligt och lyssnar.
Och njuter lite extra av livet.
Nu
Rent spontant känner jag Vi är banne mig fast i den här snöiga istiden. Måtte våren ha kraft att bröta sig in när det är dags.
En fröjd
Jag är gräsänka ett par dagar, vilket innebär att Emil får fara och flänga lite extra med mig. Som ikväll ,när vi var på teaterföreställningen som Markus och Bella var med i.
Imponerande föreställning var det som fick en att reflektera över vad som försigår i skolbarns huvuden. Läxor, tjat från föräldrar, mobbing mm.
Det var en stolt mor som överräckte dom varsin vacker ros kan jag säga. Och en ivrig lillebror som tog plats brevid sina storasyskon på scen efter föreställningen.
Efteråt tog Thomas med dom hem till sig och mor på mat och jag for hem för att lägga Emil.
Men det var inte bara barnen som kom hem senare utan en smaskig portion stekt torsk och äggsås OCH en ask Paradis!
Så nu är jag mer än mättast.
Imponerande föreställning var det som fick en att reflektera över vad som försigår i skolbarns huvuden. Läxor, tjat från föräldrar, mobbing mm.
Det var en stolt mor som överräckte dom varsin vacker ros kan jag säga. Och en ivrig lillebror som tog plats brevid sina storasyskon på scen efter föreställningen.
Efteråt tog Thomas med dom hem till sig och mor på mat och jag for hem för att lägga Emil.
Men det var inte bara barnen som kom hem senare utan en smaskig portion stekt torsk och äggsås OCH en ask Paradis!
Så nu är jag mer än mättast.
Röda rosor
Jag får inte glömma av att köpa två röda rosor imorgon.
En till dom var barnen.
Det är ju så man gör, ger dom en ros när dom haft sin första föreställning.
Viktiga grejer i dramalivet det.
En till dom var barnen.
Det är ju så man gör, ger dom en ros när dom haft sin första föreställning.
Viktiga grejer i dramalivet det.
Nej nu så..
Jag måste säga att jag är rätt duktig på att säga till Markus och Bella att inte göra si eller så för Emil tar efter precis allt dom gör och det är inte alltid det bästa..
Men den tanken for tydligen ur huvudet häromdan när jag satt med spaghetti dinglandes ut ur munnen för att Emil skrattade så att han kikna.
Eller igår när jag och han gick omkring en halv dag med varsin tom pepparkaksburk på huvudet.
Det roade ju oss båda.
Jättesmart tänkt av mig... han kan ju få för sig att dra allt möjligt över huvudet nu. Och tänk om det fastnar?
Skärpning Malin!!
Fisken vill säkert ha en napp. Det har mamma sagt..
Men den tanken for tydligen ur huvudet häromdan när jag satt med spaghetti dinglandes ut ur munnen för att Emil skrattade så att han kikna.
Eller igår när jag och han gick omkring en halv dag med varsin tom pepparkaksburk på huvudet.
Det roade ju oss båda.
Jättesmart tänkt av mig... han kan ju få för sig att dra allt möjligt över huvudet nu. Och tänk om det fastnar?
Skärpning Malin!!
Fisken vill säkert ha en napp. Det har mamma sagt..
Det sägs att när själen lämnar kroppen ...
Det finns en lång historia jag skulle vilja berätta för er någon gång. Men jag berättar slutet nu.
För ungefär trettio år sedan dog min mormor. Hon hade kämpat mot cancern i hela elva år och det är många år för att vara på den tiden då forskarna inte kommit så lång som dom gjort idag.
Min mormor hade varit medvetslös ett tag efter den sista operationen och min mor, moster, far och mormors man satt och vakade i sjukhusrummet.
Dom visste alla att slutet var nära.
Helt plötsligt blir det helt svart i rummet. Dom tror att det blivit strömavbrott men rätt som det är kommer alla ljus tillbaka.
Min far frågar läkarna ute i korridoren hur dom löste situationen som blev, strömavbrott på ett sjukhus.
Det har aldrig varit något strömavbrott här blir svaret.
Ett par timmar senare dog min mormor.
Både min mor och moster tog detta som en sista hälsning från sin mamma, eller som min moster sa
Det sägs att när själen lämnar kroppen så är det inte meningen att vi ska få se på.
För ungefär trettio år sedan dog min mormor. Hon hade kämpat mot cancern i hela elva år och det är många år för att vara på den tiden då forskarna inte kommit så lång som dom gjort idag.
Min mormor hade varit medvetslös ett tag efter den sista operationen och min mor, moster, far och mormors man satt och vakade i sjukhusrummet.
Dom visste alla att slutet var nära.
Helt plötsligt blir det helt svart i rummet. Dom tror att det blivit strömavbrott men rätt som det är kommer alla ljus tillbaka.
Min far frågar läkarna ute i korridoren hur dom löste situationen som blev, strömavbrott på ett sjukhus.
Det har aldrig varit något strömavbrott här blir svaret.
Ett par timmar senare dog min mormor.
Både min mor och moster tog detta som en sista hälsning från sin mamma, eller som min moster sa
Det sägs att när själen lämnar kroppen så är det inte meningen att vi ska få se på.
I natt kommer den stora draken..
Jarmo är minst sagt exhalterad.
Hört talas om WOW ?
Dataspelet ni vet. I natt händer det tydligen något stort där.
Jääätteintressant sa jag förut.
Jo 12 miljoner tycker det iallafall svarade han då.
Då är det nog nästan lika många som tycker det är mindre intressant också då. Dom där stackars sambosarna..
Cataclysm.. jag har tom lärt mig vad det heter nu. Förjäkligt!
Hört talas om WOW ?
Dataspelet ni vet. I natt händer det tydligen något stort där.
Jääätteintressant sa jag förut.
Jo 12 miljoner tycker det iallafall svarade han då.
Då är det nog nästan lika många som tycker det är mindre intressant också då. Dom där stackars sambosarna..
Cataclysm.. jag har tom lärt mig vad det heter nu. Förjäkligt!
Igår la vi av oss ringarna, både jag och Jarmo
För hur fräscht är det Egentligen ?
Att baka bullar och annat med ringar på. Inget vidare.
Jarmo slog på stort med dubbelsats Tigerkaka.
Själv höll jag mig till bullar. Hade dock glömt av att köpa pärlsocker..
Helgen har för övrigt bestått av besök, fika, besök, pulkaåkning (jag blev tvingad) besök och fika.
Drömmer gör jag mycket nu.
Det går i perioder med mer eller mindre men nu är det inne i en mer period.
Sällan mardrömmar, händer nästan aldrig utom i natt. Den drömmen var inte av det trevligare slaget.
Tur att man vaknade upp.
Att baka bullar och annat med ringar på. Inget vidare.
Jarmo slog på stort med dubbelsats Tigerkaka.
Själv höll jag mig till bullar. Hade dock glömt av att köpa pärlsocker..
Helgen har för övrigt bestått av besök, fika, besök, pulkaåkning (jag blev tvingad) besök och fika.
Drömmer gör jag mycket nu.
Det går i perioder med mer eller mindre men nu är det inne i en mer period.
Sällan mardrömmar, händer nästan aldrig utom i natt. Den drömmen var inte av det trevligare slaget.
Tur att man vaknade upp.
Stackars lilla plutt..
Jag hade tänkt lägga in lite bilder på dagens gjorda ting men jag får välja sängen istället.
Emils förkylning har satt sig på hans andning så det här blir troligtvis en orolig natt.
Att en liten förkylning kan ställa till det så.
Jäkla förkylningsastma. Han kunde väl fått slippa den skiten.
Emils förkylning har satt sig på hans andning så det här blir troligtvis en orolig natt.
Att en liten förkylning kan ställa till det så.
Jäkla förkylningsastma. Han kunde väl fått slippa den skiten.
Morgonstund
Vi var uppe tidigt i morses jag och Emil.
Jarmo jobbar extra idag och Markus och Bella sov över hos sina småkusiner.
Kunde inte låta bli att ta det här kortet på vårt plommonträd.
Mor och Thomas dök in här på morgonkvisten.
Den ena höll låda med Emil på golvet..
Medans den andra vilade sig lite i soffan eftersom hon varit vaken sen fyra på morgonen
Nu ska jag ta tag i helgens bestyr. Baka har jag lovat barnen, så det får det bli idag eller i morgon.
Trevlig helg på er!
Jarmo jobbar extra idag och Markus och Bella sov över hos sina småkusiner.
Kunde inte låta bli att ta det här kortet på vårt plommonträd.
Mor och Thomas dök in här på morgonkvisten.
Den ena höll låda med Emil på golvet..
Medans den andra vilade sig lite i soffan eftersom hon varit vaken sen fyra på morgonen
Nu ska jag ta tag i helgens bestyr. Baka har jag lovat barnen, så det får det bli idag eller i morgon.
Trevlig helg på er!
Kärt återseende
Vi hade en härlig snabbsammankomst här idag. Bror min var här med sina små, syrran, mor och Thomas.
Det var dags för andra cellgiftsbehandlingen i morses och efter det kunde min mor Äntligen ge sig ut och shoppa och bara vara ute. Slippa isoleringen.
Vi är glada att hon har Thomas vid sin sida.
En stöttande klippa i detta allt.
Så idag kunde vi träffas igen allihop.
Eftersom mors värden varit i bott så har hon varit tvungen att isolera sig inför kommande behandling. Just för att kroppen ska orka behandlingen.
Men nu ska vi umgås ett par dagar för att sedan dag 7-14 (efter behandlingen) hålla oss med våra småkottar och bacillusker ifrån henne igen.
Det är så här vi får göra nu ett par månader framöver.
Men det går.
För vi har hela livet framför oss.
Det var dags för andra cellgiftsbehandlingen i morses och efter det kunde min mor Äntligen ge sig ut och shoppa och bara vara ute. Slippa isoleringen.
Vi är glada att hon har Thomas vid sin sida.
En stöttande klippa i detta allt.
Så idag kunde vi träffas igen allihop.
Eftersom mors värden varit i bott så har hon varit tvungen att isolera sig inför kommande behandling. Just för att kroppen ska orka behandlingen.
Men nu ska vi umgås ett par dagar för att sedan dag 7-14 (efter behandlingen) hålla oss med våra småkottar och bacillusker ifrån henne igen.
Det är så här vi får göra nu ett par månader framöver.
Men det går.
För vi har hela livet framför oss.
Snart får jag en
ny blogg att läsa.
En av mina favoriter la ner sin blogg för ett tag sen. Men det verkar som om att hon är på G igen.
Jag väntar!
En av mina favoriter la ner sin blogg för ett tag sen. Men det verkar som om att hon är på G igen.
Jag väntar!
Soptunnor och choklad
Jag började min dag med att stå på huvudet i soptunnan i morses. Nästan iallafall.
Jarmo lyckades hinna med att ställa en soppåse vid dörren innan jag skulle åka iväg till jobbet (tror att han möjligen gjorde så för att det fenomenet brukar hända honom)
Jag fick med dom i handen ihop med bilnycklar och handväska och samtidigt som jag kastade soporna i den enorma soptunnan så hörde jag bilnycklarna slå mot botten av soptunnan.
Det var ingen dagisramsa jag drog därute direkt. Bara att välta tunnan, häva ut innehållet för att sedan fiska tag i nycklarna. Härlig start på morgonen!
Apropå dagis, jag lämnade en liten present till Emils fröknar där idag. Han har världens bästa (Markus och Bellas gamla fröknar) och jag vet att dom har det tufft nu med sjukskrivningar hos personal och neddragningar på deras tid så då tänkte jag att man kan ju iallafall förgylla fikarasten med lite choklad.
Det är det minsta man kan göra.
För att visa sin uppskattning.
Och jag vet att Emil älskar både dom och dagiset.
Goa charmiga Emil. Med viljan av stål.
Bra musiksmak har han också gossen min..
Jarmo lyckades hinna med att ställa en soppåse vid dörren innan jag skulle åka iväg till jobbet (tror att han möjligen gjorde så för att det fenomenet brukar hända honom)
Jag fick med dom i handen ihop med bilnycklar och handväska och samtidigt som jag kastade soporna i den enorma soptunnan så hörde jag bilnycklarna slå mot botten av soptunnan.
Det var ingen dagisramsa jag drog därute direkt. Bara att välta tunnan, häva ut innehållet för att sedan fiska tag i nycklarna. Härlig start på morgonen!
Apropå dagis, jag lämnade en liten present till Emils fröknar där idag. Han har världens bästa (Markus och Bellas gamla fröknar) och jag vet att dom har det tufft nu med sjukskrivningar hos personal och neddragningar på deras tid så då tänkte jag att man kan ju iallafall förgylla fikarasten med lite choklad.
Det är det minsta man kan göra.
För att visa sin uppskattning.
Och jag vet att Emil älskar både dom och dagiset.
Goa charmiga Emil. Med viljan av stål.
Bra musiksmak har han också gossen min..
Vintervila
Första december, 21 minusgrader ute och det ser ut som om att någon har hällt ut en glittrande puderpåse över världen.
Åtminstone i vår del av världen.
Stillheten, mörkret och kylan som får oss ner i varv. Som får oss att ta det lite lugnare.
Man är inte lika social som på sommaren. Man har inte lika mycket besök som på sommarhalvåret då det knappt går en dag utan besökare. Man är inte ute dagens alla timmar.
Man gör saker fast på ett annat sätt. Man är lite segare, lite kallare.
Det kanske är behövligt. Inte bara för att det är naturens gång utan kanske för vår del också.
Så tänker jag att det kanske är. Man vilar upp sig lite för det livliga ljusa halvåret.
Man går en smula i ide.
Åtminstone i vår del av världen.
Stillheten, mörkret och kylan som får oss ner i varv. Som får oss att ta det lite lugnare.
Man är inte lika social som på sommaren. Man har inte lika mycket besök som på sommarhalvåret då det knappt går en dag utan besökare. Man är inte ute dagens alla timmar.
Man gör saker fast på ett annat sätt. Man är lite segare, lite kallare.
Det kanske är behövligt. Inte bara för att det är naturens gång utan kanske för vår del också.
Så tänker jag att det kanske är. Man vilar upp sig lite för det livliga ljusa halvåret.
Man går en smula i ide.
