Idag har jag varit ledig så jag passade på att fara runt lite.

Medans Bella fortfarande sov gott hos en kompis var det desto vaknare här.



Vi for iväg på en behövlig förmiddagskaffe hos far min



Tillbaka till byn för att kolla in hur det går med mor, Thomas och flytten som närmar sig. Dom flyttar ihop och nu till helgen drar det stora flyttlasset. Markus blev kvar där som sällskap när Thomas tapetserade.
Mor min kämpar med bieffekterna av cellgifterna, så för hennes del blir det vila ett tag.



Ut ur det gamla och in i det nya.

Ett par svängar åt alla håll blev det ytterligare sedan blev det tacos till kvällsmat.



Imorgon är det dags för Bellas sista Hyposens.
Jag pratade med Bella om det förut och jag kunde ana en en liten sorg i blicken.
Sprutorna lär hon väl inte sakna.
Men dom varma människorna därinne.
Och den fantasifyllda pysselstunden som alltid ingår då man inväntar reaktionen.
Det lilla bandet som infinner sig emellan människor som träffas så år efter år.
Jag kommer att sakna det.

Jag vet exakt vad jag tänkte då för tre och etthalvt år sen när vi satt där och skulle påbörja det hela.
Jag tittade på Bella då drygt sex år och tänkte, När hon är tio år så är vi färdiga med sprutorna.
10 år..  nej så långt fram kan jag inte tänka mig henne som. Det är ju en hel evighet. Då är ju hon....  stor ju..

Nu är vi här.
Imorgon åker jag in med den blivande tioåringen.