Att barn är speciella det vet vi.

Men ikväll blev jag glatt överraskad.

Både Markus och Bella hade napp när dom var små. I vanlig dos antar jag.

Dom slutade båda ganska tidigt, men det var ju en process som skulle genomföras.

Nu med Emil så tänkte vi efter lite just med den biten och gav han den bara när han skulle sova på dagen eller inför natten. Eller när man skulle undvika att småprylar stoppades in i munnen.

Han har aldrig gnällt eller frågat efter den utan vi har haft en rutin på kvällen där det bla ingår välling, gos i soffan och att han då säger "Tutte" som han får och sen somnar med i sängen.

Men ikväll överraskade han mig redialt.

Det blev kväll med välling och gos, han frågade efter tutten och fick den.
Jag gick in för att lägga honom och då..

Ger han mig tutten och bestämmer sig helt så för att sova utan den!

Va?? Vad hände nu?

Skumt....