Otursmånad

Man skulle nog kunna tro att det är jag som fått en smäll i huvudet för jag känner mig allmänt virrig just nu.

Nähää?

Skyller allt på tvätthögen som bara verkar bli större och större ju mer jag kämpar. Envis rackare det där.

Hursomhelst, det är Jarmo som på hemväg från jobbet i gårkväll halkade omkull och for baklänges och slog i bakhuvudet rejält i asfalten.  Och då menar jag verkligen rejält, han var omtumlad när han tillslut dök hem. Med en kraftig bula. Och jag som har en tendens att tro det värsta satte mig och googlade lite, sprang och hämtade en ficklampa för att lysa honom i ögonen med och kolla pupillerna.

Jag vet ju hur det går till liksom.. jag har allt spanat in hur dom bär sig åt doktorerna när man sprungit där med barnen (Markus) när dom var små och då hade en tendens för att slå sig.

Men jag lyckade istället att blända mig själv så där stod jag tillslut och såg inget.

Vi var nog en fin syn, Jarmo i soffan med ont huvud. Jag (amatörläkaren) som lyckas göra mig själv halvblind.

Tillslut gick vi iallafall och la oss och jag fortsatte med lite frågor som man kan ställa för att se allmäntillståndet...

Dumt nog valde jag " att säga alla månader baklänges" då han är lite mindre bra på just det. Så det gick ju sisådär.

Istället började jag fråga vilka datum barnen var födda på.

Det gick väl inte lysande det heller.

Tillslut sa jag, nej nu ska jag fråga något du kan svaret på.
Ja, sa Jarmo.
Tystnad från mig
Tystnad från mig
Tystnad från mig

Äh jag kommer inte på nåt sa jag.

Asgarv från Jarmo.

Sådana är vi.

Men jag tar allt hand om honom. På mitt sätt.


Kommentarer
Postat av: ♥anna♥

Haha ni är ju sköna! Hoppas han mår bra nu!

2010-11-17 @ 12:39:14
URL: http://storasyrran.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0