Vi tillbringade helgen i Sparsör, (strax innan Borås) hos våra trevliga vänner!! Som vi har turen att vara släkt med.











Och nu är denna påskledighet slut, imorgon väntar skola och jobb.
Skönt att ha laddat batterierna lite.

Det är välbehövligt ibland.

Jag satt förut i godan ro och åt frukost med barnen och blickade ut mot skogen som ligger precis brevid vårt villaområde.

Bella och hennes övernattningsgäst pratade, Emil babblade, Markus och Jarmo sov fortfarande.

Jag tittar på träden och utbrister högt, Men va f..n, Björken har ju slått ut!!!

Katastrof!
Jag brukar ha stenkoll på detta faktum varje år. Jag vet exakt när det kommer att ske och vilka datum det varit de senaste åren.

Runt 26 april förra året, nån dag senare året innan. Där innan första veckan i maj och dessförinnan 6, 7 Maj.

Sjukt betende? Nja mer en mental förberedning i familjen om vad som kommer att komma skall.

Vi är familjen pollenallergi i högsta grad. Inte så att det kliar lite grann eller så att vi nyser lite utan här tappar Jarmo 70% lungkapacitet när det är som värst. Ögon som svullnar igen mm..

Bella ska vi inta tala om. Hon har precis gjort färdigt en hyposens mot björk och gräs.

Hon var ett extremfall i läkarnas ögon. Skyhöga värden och mådde skit halva året.

Sen har vi mig och Emil. Men jag känner inte för att tråka ut er med allt vi har. (Just nu)

Markus har klarat sig ta i trä.

Det är därför jag vet exakt när björken slår ut.

Men nu i år.. hände det inatt eller igår?

Fasen jag har inte varit tillräckligt uppmärksam.

Men idag går Bella med röda ögon och Jarmo mår allt annat än bra.

Igår slog den ut sa Jarmo nu.

Bra då vet jag.

Och vi blev traumatiserade förut, Emil och jag.

I mitt fall kryper det både här och där. (Känns det som iallafall)

I Emils fall var det som  så att att så fort han gick förbi hallen gav han till ett illtjut, ropade Mamma och pekade på min mage.

Inatt sover han med nappen.

Av någon konstig anledning...

Att barn är speciella det vet vi.

Men ikväll blev jag glatt överraskad.

Både Markus och Bella hade napp när dom var små. I vanlig dos antar jag.

Dom slutade båda ganska tidigt, men det var ju en process som skulle genomföras.

Nu med Emil så tänkte vi efter lite just med den biten och gav han den bara när han skulle sova på dagen eller inför natten. Eller när man skulle undvika att småprylar stoppades in i munnen.

Han har aldrig gnällt eller frågat efter den utan vi har haft en rutin på kvällen där det bla ingår välling, gos i soffan och att han då säger "Tutte" som han får och sen somnar med i sängen.

Men ikväll överraskade han mig redialt.

Det blev kväll med välling och gos, han frågade efter tutten och fick den.
Jag gick in för att lägga honom och då..

Ger han mig tutten och bestämmer sig helt så för att sova utan den!

Va?? Vad hände nu?

Skumt....

För stora barnen hela veckan lång.

Och även för mig och Emil då jag tagit ledigt denna veckan. Förutom onsdag då jag måste till jobbet och fixa lite lappar, beställningar och plock.

Inga tider och inga läxor att tänka på.

Gud så skönt!

Vi inleder denna ledighet imorgon med att åka upp till Kinnekulle med vänner och barn.

Och fika. Givetvis.



Och det enda måstet som ligger närmast är lite inköp av blommor.

Och lite annat som hör våren till.

Jag var trött och på dåligt humör tidigare ikväll.Små problem tycktes torna upp sig på varandra.
När jag la Emil för att sova bestämde jag mig för att blunda en stund jag med.

Jag vaknade av att jag hörde Jarmo och barnen bröta i tvrummet. Ni kan väl ta och plocka iordning här lite  så röjer jag upp  i köket hörde jag Jarmo säga till barnen. Mamma behöver vila lite.

Efter en stund så kom Jarmo och väckte mig och alla tråkiga måsten hade dom lyckats att trolla bort.

Mycket trevligare med en glad mamma sa Jarmo med ett leende när jag gjorde dom sällskap i tvrummet.

Jag håller med.



Kortet är taget igår. 18 ljuvliga plusgrader, säkert många mer i solen.
Det blev hamburgergrillning efter dagis, skola och jobb.

Efter jobbet kallade altanen på oss.





Emils tvåårsdag firades med vänner





Högtidsdagen

Släktkalaset i söndags





Och altanen...

Nästa lördag åker jag och Jarmo och goda vänner till oss (alla barn blir hemma) till Göteborg.

Middag och show, hotellövernattning och en dags strosande i förhoppningsvis vackra vädret!

Så.. jag var bara tvungen att inhandla någon vårjacka och ett par lättare skor. Jag har varit inne på att köpa en skinnjacka ett tag och slog till och gjorde ett rejält fynd på Tradera. ( Som jag nyss upptäckt)

105 kr för jackan..



Och nya skorna från Ellos

så var det fullt ös i köket idag.

Istället för att skriva får han sin fars intresse för rc-bilar tro? så skriver jag att det är redan ärvt.





Själv hade jag en dubbelpanering framför mig. Varför inte avancera till det lite?



Jag svär inte gärna i min blogg..
Men fy satan vad gött det var!!




Avslutningsvis när barnen gått till sängs delade jag och Jarmo på en öl.

Fin torsdagskväll det.

Något hände idag som fick allt att stanna till. Värsta farhågor hann sprida sig.

Igen.

Men vi kunde andas ut.

Och jag blir bara mer ödmjuk inför livet varje gång det sker.

Jag har självlockigt hår men brukar platta till det.

Jarmo hade en rejäl kalufs när han var liten.

Men här kan man väl oxå ana en del likheter..



Syrran



Emil

från storebror till lillebror.

Gjord i syslöjden med stor omsorg och kärlek.

Som tur är går det över. Det som var förut idag.

Det är övergående.

Och jag tycker att dom är dom finaste.

Alltid.

Ibland har man helt fantastiska dagar med sina barn.

Jarmo klagade lite på mina snarkningar häromdan.
Han hade tydligen väckts ett par gånger av dom och påstod att grannarna i huset brevid skulle säkert tro att det var han och inte jag.

Nejdå sa jag. Så extremt är det inte.

Fast jag har förstått att så är nog fallet ändå.

Jag frågade nämligen Emil då i samma veva, hur låter mamma när mamma sover?

Han tittade på mig och sedan tog han i för kung och fosterland.

En hög ljudlig snarkning.

Den lille härmande skvallerbyttan.