Då och nu
Det lider så smått mot slutet av föräldraledigheten.
Hur det känns? En aningen vemodigt, men samtidigt är jag glad att jag tagit tillvara på tiden. Den har ju en vana att springa iväg alldeles för fort.
Den här gången har varit annorlunda mot när jag var hemma med Markus och Isabella, som jag var nästan sammanhängade eftersom det inte skiljer så mycket på dom.
Då for jag runt med barnen hit och dit. Nör Markus var liten så var det väl för att skapa ett bredare kontaktnät, bestående av mammor och barn. När Bella var liten så var det för att Markus skulle få komma ut och träffa andra barn, och för att jag själv ville. Jag trivdes med det.
Den här gången har vi tagit det betydligt lugnare, umgåtts med andra lite då och då, gått på lite sångstunder när vi kännt för det. Myst med varandra, han och jag.
Annat har ju flytit på som vanligt.
Så jag är så nöjd med tiden som varit som jag kan vara.
Hur det känns? En aningen vemodigt, men samtidigt är jag glad att jag tagit tillvara på tiden. Den har ju en vana att springa iväg alldeles för fort.
Den här gången har varit annorlunda mot när jag var hemma med Markus och Isabella, som jag var nästan sammanhängade eftersom det inte skiljer så mycket på dom.
Då for jag runt med barnen hit och dit. Nör Markus var liten så var det väl för att skapa ett bredare kontaktnät, bestående av mammor och barn. När Bella var liten så var det för att Markus skulle få komma ut och träffa andra barn, och för att jag själv ville. Jag trivdes med det.
Den här gången har vi tagit det betydligt lugnare, umgåtts med andra lite då och då, gått på lite sångstunder när vi kännt för det. Myst med varandra, han och jag.
Annat har ju flytit på som vanligt.
Så jag är så nöjd med tiden som varit som jag kan vara.
Kommentarer
Postat av: ♥ anna ♥
Skönt att ha en sån känsla!
Trackback
