Man kan inte vara nöjd jämt.
Helgen har varit blandad med trevligheter som nya skor till mig och barnen, grillkväll hemma hos Jossa och familj där det bjöds på kött, fetaostsallad, tsatziki,potatissallad och mer läckerheter.
Men jag sa blandad helg, vilket då inneburit mitt humör som inte varit det bästa, jag skulle ju kunna hoppa över att nämna det här, men varför ska man bara skriva det trevliga egentligen?
Emil har blivit lite förkyld, men för oss blir det då att ha stenkoll på hans andning hela tiden, eftersom vi nu märkte med en gång att det sätter sig på den. Vi har inhalerat och inhalerat, lyssnat och iakttagit.
Är han mer andfådd? Låter han tyngre? Och ja, han är mycket tätare, och det hörs att det sätter sig på lungorna, men han är inte som han var då vi fick läggas in.
Hursomhelst, det blir en oro, som i sin tur, iallafall för mig leder till ett irriterat humör. Eller svängigt humör om man vill kalla det så.
Sömn har det på automatik blivit dåligt med oxå, för alla. Vilket heller aldrig är bra.
Vi turas alltid om att sova varsin morgon, men igår var det städdag på GIF, och då ville alla fotbollstränare att så många föräldrar som möjligt kom, då det skulle bli färdigt snabbt.
Det är ju ett antal lag som spelar. Vi var där hela familjen klockan 9.00. Alla tränare var där och en morfar till ett barn....
Fin uppsluppning va?
Sen tror jag att jag inte riktigt kommit överens med tanken att jag inte ska vara hemma mer med Emil på dagarna, utan att det faktiskt är jobb nu.
Det är guld att jag är ledig fredagar, och jag kan verkligen inte missunna Jarmo detta, men jag hade velat vara hemma hur länge som helst om jag kunnat det.
Men nu är det som det är, jag vänjer mig nog snart.
Men jag sa blandad helg, vilket då inneburit mitt humör som inte varit det bästa, jag skulle ju kunna hoppa över att nämna det här, men varför ska man bara skriva det trevliga egentligen?
Emil har blivit lite förkyld, men för oss blir det då att ha stenkoll på hans andning hela tiden, eftersom vi nu märkte med en gång att det sätter sig på den. Vi har inhalerat och inhalerat, lyssnat och iakttagit.
Är han mer andfådd? Låter han tyngre? Och ja, han är mycket tätare, och det hörs att det sätter sig på lungorna, men han är inte som han var då vi fick läggas in.
Hursomhelst, det blir en oro, som i sin tur, iallafall för mig leder till ett irriterat humör. Eller svängigt humör om man vill kalla det så.
Sömn har det på automatik blivit dåligt med oxå, för alla. Vilket heller aldrig är bra.
Vi turas alltid om att sova varsin morgon, men igår var det städdag på GIF, och då ville alla fotbollstränare att så många föräldrar som möjligt kom, då det skulle bli färdigt snabbt.
Det är ju ett antal lag som spelar. Vi var där hela familjen klockan 9.00. Alla tränare var där och en morfar till ett barn....
Fin uppsluppning va?
Sen tror jag att jag inte riktigt kommit överens med tanken att jag inte ska vara hemma mer med Emil på dagarna, utan att det faktiskt är jobb nu.
Det är guld att jag är ledig fredagar, och jag kan verkligen inte missunna Jarmo detta, men jag hade velat vara hemma hur länge som helst om jag kunnat det.
Men nu är det som det är, jag vänjer mig nog snart.
Kommentarer
Postat av: Anna karlsson
Usch jag hoppas han är bättre nu?
Man kan inte alltid vara på topp..vore jävligt mysko i sånna fall.. hoppas du vänjer dig, men fattar att det är tufft så här i början.
Kram
Postat av: Anna
Ja, svängiga humör lider vi nog alla av:) Hoppas att lillkillen mår bättre?
kram
Trackback
