Dagen det startade...
I morse klockan 05.00 för ett år sedan startade det äntligen upp. Den efterlängtade smärtan. Förlossningsvärkar.
Fast han kom ju inte förrän i morgon, 9.35 exakt. Så det tog sin tid, kan man säga..
Trodde jag var i himmelriket när jag för en gång skull tog bedövning, men sen vände allt och blev en mardröm istället.
Tyvärr.
Hoppar över berättelsen här, vill inte skrämma någon från att skaffa barn, men det var sista gången jag födde iallafall.
Men trots allt var det värt det, efteråt.
För ut kom en ljuvlig varelse.
Som firar sin ettårsdag imorgon.
Ska bli så spännande att se hans min imorgon, när vi uppvaktar och sjunger för han. Han är ju van vid min falsksång, men alla fyra på en gång..?
Så idag har jag bakat och gjort tårtor. Bullmamma, nja...jag bakar alltid när någon av oss fyller, vet att det är uppskattat av gästerna, men bullmamma är jag inte.
För det är väl en sådan som har barnen hängande i trasorna samtidigt, men det behöver jag inte tänka på.
Jag har nämligen en väldigt hjälpsam man som gärna sköter den biten.
Och det är skönt vill jag lova.
Emil har dom sista tre dagarna inte varit riktigt på topp. Han är inte sjuk, så vi funderade på om det kan vara en tanden som är på väg fram, eller pga sprutan han tog häromdan, eller....helt enkelt, han är på grina på eftermiddagen humör. Bara för att han känner för det.
Så kan det ju faktiskt vara...ofta hör man ju att nämen då, det måste bero på det, eller det, men det kan ju faktiskt vara så att dom helt enkelt är på grinigt humör utan någon speciell orsak.
Hm...eller så kan det bero på att han vet att jag börjar jobba i övermorgon...
Hembakt är gott!
Kärleksmums, men Bella gillar inte kokos, så då kör vi hälften strössel
Baka kan jag, men tårtor är jag inte bra på, snyft födelsedagsbarnet får ingen supervacker tårta i morgon. Så jag visar bara resterna av garnityren... Bella meckade ihop en sådan här tallrik till sig själv och Markus.
Barn är vana vid d mesta - d är Dimitris ett levande exempel på. Om inte annat tallar han snabbt om när han otrivs. T ex som när jag sjunger :D
Och sen är d förbjudet att lägga ut sådana här goa bilder så sådana som jag kan se det - ja, sådana som jag är vi som inte kan baka eller nåt - som vackert får vänta tills ma kommer på besök o ibland tar med sig en bullpåse. Bara så du vet :P
Visst är d skönt att allt bara flyter på. Man behöver inte gnabbas om vardagliga ting utan man bara är. Man klarar sig själv o man vet att den andre alltid finns där ifall. Utan förbehåll. Många gånger kan jag komma på mig själv att tänka att det är en självklarhet - att alla har d så bra som vi (D o jag och uppenbarligen som Du o Jarmo), men så är d ju absolut inte. Jag vet sådana jag inte känner, som inte är mina vänner, vilket spel för galleriet dom kör med. Och jag känner en sorgsenhet för deras skull. Vad dom missar. Även om d är deras egna val blir jag ledsen för deras skull.
Nu har jag babbalt klart!
Kram! :)
haha, ska tänka mig för så att jag undviker såna bilder då...inte=)
Jag tycker oxå det är hemskt tråkigt när det visas upp ett galleri och verkligheten är en annan. Synd om dom är det då.
Gud vad gott allt såg ut! Du är duktig du. Hoppas ni får ett trevligt kalas! Krama plutten grattis kramar från mig!
Skrämmande snabbt tiden går, lät inge kul den förlossningen, tur att tiden går fort ibland och att man får nåt så underbart trots smärtan och allt det jobbiga!
