14 April Beskedet

Ett halvår har gått sen vi fick beskedet av vår mor som ingen vill ha.

Att hon av alla drabbats av bröstcancer.

Cancer som för mig alltid varit förknippat med död. Just för att så  många i vår släkt drabbats hårt av det.

Som för mig alltid varit den där mörka jagande skuggan som då och då gör sig påmind på olika sätt.
Min morfar, min mormor,mors kusin, mors farmor... Jag som elvaåring med en tumör under örat.

Men så här skulle det inte bli.

Jag svor högt för mig själv och förbannade allt omkring mig den där kvällen i höstas då jag åkte fram till min mor för att få beskedet.

För jag kände det på mig. Jag visste att det var det hon skulle berätta.

Hon berättade och jag satt som en robot och tryckte i mig Ahlgrens bilar.

Båda två lugna i den overkliga världen som kom att bli.

Jag var snabbt tvungen att tvinga hjärnan att ställa om. Cancer lika med en jävlig prövotid.

Istället för det andra.



Jag kommer aldrig att glömma hur månen såg ut den kvällen då jag åkte hem.

Rund och med ett orangeliknande ljus jag aldrig sett förut.


Kommentarer
Postat av: Sara

Och hur känns det nu? Förutom att ni blivit starkare genom jävelskapet?



Och är månen samma orange om kvällarna eller har det mildrats? Till det mer "vanliga"?



Cancer är ondska och jag beundrar Er från djupet av mitt hjärta. För Er styrka!



Stor Kram!!!!

2011-04-14 @ 21:59:35
URL: http://casalott.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0