Allt rullar på som vanligt men på ett sätt går det en aning trögare nu.
Så är det alltid för mig den här tiden på året. Januari, Februari och om jag har otur en bit in på Mars.

En inre rastlös känsla som bara går och väntar på våren. Väntar och härdar ut  vintern.
Dag för dag.

Höst vår och sommar, jag älskar alltet.

Men vintern för mig blir bara en väntan. År efter år.
Jag kommer aldrig till ro med den.

Och varje sensommar njuter jag extra av de sista dagarna. Insuper allt en extra gång.


Ljudet om kvällarna
Ljuset på dagarna
Sommarbrisen


Och det är alltid med en liten sorg jag ser de fallna löven täckas med snö.
Iskall vit snö.