Det ringer!!

Det är klart det är bra att barnen har kompisar, men ibland kan man bli en aning jäkla frustrerad när dörrklockan ringer för femtioelfte gången, eller telefonen. Igen och igen, hela dagarna, året om.
Julafton kan nog vara den enda dan då det inte hörs något. Men det är sånt som följer med när man har barn.
Ständigt ringande telefoner och dörrklockor. Suck, suck, SUCK..

Och det slår ALDRIG fel. Är de stora barnen iväg, och jag kanske får för mig att ta en lur med Emil, DÅ ringer det givetvis BÅDE på telefonen och dörrklockan.

Men koppla ur den då tänker du. Jo, men då ska man ju komma ihåg det oxå.
Hårt liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0