Vårt krypin
Vi bestämde oss för att sätta upp vårt älskade tält i trädgården idag, för att kunna ta kort på det och sälja det. Vi har ju varit ute med det ett antal somrar nu, men i år blev det ju stuga, av lättare skäl. Med små barn.
Ska vi ut och campa igen, lär vi behöva ett större, fast nästa år blir det nog stuga, eller tält, eller... vi får se.
Det gick smidigare och snabbare än någonsin att få upp det, men i nästan samma stund fick både jag och Jarmo flashbacks från alla sommarminnen vi har med det här tältet. Det är många, det är varma, det är roliga och det är våra.
Nä, kan vi verkligen sälja det här, frågade vi oss,precis som om att det vore en dyr släktklenod. Det är ju bara ett vanligt tält.
Men vi bestämde oss. Vi skickar iväg det. Minnena har vi ju ändå kvar.
Ska vi ut och campa igen, lär vi behöva ett större, fast nästa år blir det nog stuga, eller tält, eller... vi får se.
Det gick smidigare och snabbare än någonsin att få upp det, men i nästan samma stund fick både jag och Jarmo flashbacks från alla sommarminnen vi har med det här tältet. Det är många, det är varma, det är roliga och det är våra.
Nä, kan vi verkligen sälja det här, frågade vi oss,precis som om att det vore en dyr släktklenod. Det är ju bara ett vanligt tält.
Men vi bestämde oss. Vi skickar iväg det. Minnena har vi ju ändå kvar.
Kommentarer
Postat av: Anna
Myspys..kram!
Trackback
