Trött

Jag är skittrött. Det beror inte på Emil, han sov som en stock han. Jag har mig själv att skylla på.
När vi var på sjukhuset igår satte jag mig och bläddrade i en tidning och fastnade i en artikel om en familj vars 10-månaders pojk kämpade för livet. Mot en dödlig sjukdom. Där fanns också deras bloggsida, så sent igårkväll satte jag mig att läsa. Trots att jag tänkte läs inte, läs inte, så fortsatte jag. Den berörde mig djupt, och en mening etsade sig fast. Under de sista två vakande dygnen där pojken för dödskampen är han så trött, så trött, "det enda som rör sig från hans lilla kropp är den lilla handen som hela tiden vill hålla i vår. Trygghetssökande."
Mamman skrev så otroligt målande att man kunde inte låta bli att leva sig in i det. Därav min dåliga natts sömn.
Så medans våra vardags liv pågår runt om så finns det alltid någon som har det så här. Vakar, kämpar.
Medans i en annan familj har inte föräldrarna vett nog att ta vara på sina barn, uppskatta det dom har.
Sånt blir jag riktigt jäkla arg på, dom som skaffar barn, men inte ger dom någon kärlek. Fy fan för dom.

Kommentarer
Postat av: Anna Anka

Fy vad hemskt! jaa man ska verkligen vara glad för det man har..

2010-01-20 @ 15:22:59
URL: http://dimones.blogg.se/hottstuff

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0