Det upphör aldrig att förvåna, vissa dagar tänker man inte på det, vissa dagar är det ofrånkomligt.
Som idag,donade lite och funderade på om farsans ben var bättre, då ringer han plötsligt och säger efter en stund, jo, benen är bättre nu, svullnaden har lagt sig. Okej..
Dagen går, jag flinar lite för mig själv då jag kommer att tänka på ett meddelande jag skrev till en tjej, vars tvillingsyster kommer hit ikväll,tänker på den sistnämnde och vad hon har en tendens att råka ut efter lite dricka...Då kommer ett sms från hon som jag går och tänker på. Ordnar vidare, tänker att jag måste skicka ett sms till bror min och berätta hur nöjd Markus blev över innebandyklubban, gör detta och tillbaka kommer
Sjukt!! Tänkte precis på om Markus blev glad över klubban...
Tankeöverföring kallas det, men frågan återstår, är det jag som känner när dom tänker på mig, eller är det när jag tänker på dom som dom kommer att tänka på mig? Hursomhelst, tankens kraft är stark, riktigt stark, och det finner jag mycket fascinerande...