Periodvis i livet blir man påtvingad människor utan att man själv vill och inget kan göra åt saken. Just nu tänker jag inte på mig själv,det är Markus som för första gången fått en lärare han inte kommer så bra överens med. Som tur är har han ju flera, men det räcker ju med att det är en person som det inte funkar med som man kan tycka det känns jobbigt.. Nu är det inte bara han som tycker så, dom är flera i klassen, och det tycker ju jag då är skönt, vore ju värre om det bara var han.Hursomhelst diskuterade vi det här, och det var en dag han inte ville gå pga henne, men jag sa att du ska ha henne i tre år, och det är klart det inte känns bra om det inte funkar, men då får man bara försöka att göra det bästa av situationen.
Han ville inte prata med henne själv och han vill inte att vi pratar med henne heller, och då finns det ju inte så mycket mer att göra. Alla personligheter går ju inte ihop, och vi kan ju knappast be henne ändra sig.
Jag sa att så kommer det att vara i hela livet i olika situationer, man får lärare man inte kommer överens med, man kanske får jobba ihop med en människa man inte funkar med, man kan få en chef man inte gillar, man kan få nya släktingar, kompisars tjejer/killar, ja allt sa jag inte men han hajade.
Man dyker helt enkelt på olika människor hela livet, en del har man mycket gjälje med, en del får en bara att bli allmänt irriterad. Så är det, för alla, sen är det ju upp till var och en och köra falskspel eller helt enkelt vara ärlig i situationen.
Jag råkade ut för det själv för ett par år sen, nämner inga persondetaljer men hon sa helt ärligt till mig, du och jag är ju påtvingade ihop. Och det var ju helt sant. Vi träffades rätt ofta, men ingen av oss kunde direkt slappna av i varandras sällskap, men efter ett par år så kunde vi tillslut släppa våra fasader och vara oss själva i varandras sällskap och då klickade vi som vänner. Efteråt berättade hon hur hon uppfattade mig och jag insåg att jag hade gett henne en helt fel uppfattning om hur jag verkligen var, bara för att man på nått sätt blev stel i hennes sällskap. Men som sagt, nu först så har vi lärt känna varandra, och det var ju tur det, eftersom vi är "påtvingade"..hehe
Kram till dig om du läser det här